Välfärdsområdesvalen avgör hur ungdomar ska klara av coronakrisen
Ungdomars mentala hälsa har blivit hårt prövad under coronatiden. Ensamhet, utmattning och psykiska symtom har ökat och ungdomars ork har blivit ett av landets mest oroande frågor. Nu har alla vi, som mitt i pandemin har varit oroliga för ungdomars nödläge, äntligen en möjlighet att göra något. Välfärdsområdesvalen 23.1.2022 avgör hur ungdomar ska klara av coronakrisen.
Det är vad välfärdsområdesvalen handlar om: Får ungdomar hjälp och stöd? Finns det lediga tider till skolhälsovårdaren eller kuratorn? Kan man diskutera problem med den mentala hälsan i tid? Måste en ungdom som behöver stöd gå från lucka till lucka och från kö till kö eller får hen hjälp snabbt och i närheten?
Ungdomar behöver nu stöd och hjälp mer än i flera år. Via att genomföra ungdomssektorns målsättningar för valen försäkrar de nya välfärdsområdena och deras beslutsfattare att de är på ungdomarnas sida.
Välfärdsområdesvalen i ett nötskal
Tidsplan
De första välfärdsområdesvalen hålls i början av år 2022. Välfärdsområdesvalnämnderna fastställer kandidatuppställning inklusive kandidatnumren 23.12.2021 och den egentliga valdagen är på söndag 23.1.2022.
Varför och var hålls valen?
I och med social- och hälsovårdsreformen byggs det en tredje nivå i förvaltningen som har sina egna fullmäktige.
Valkretsen i välfärdsområdesvalet består av totalt 21 välfärdsområden. Kandidaterna ställer för hela välfärdsområdet, röstarna röstar på kandidater från sitt eget välfärdsområde.
Rösträkningen uträttas på samma sätt som rösträkningen i kommunalval. Valresultaten räknas välfärdsområdesspecifikt.
Ungdomars mentalvårdstjänster saknar lösningar
De största problemen i ungdomars mentalvårdstjänster är det splittrade systemet samt tillgången till tjänster med låg tröskel. I Finland har man inte satsat tillräckligt på grundnivåns mentalvårdstjänster för ungdomar, och därför uppmärksammas problemen inte tillräckligt tidigt och det tar lång tid att komma in i vården.
Ungdomars tjänstekedjor är splittrade och ungdomar får olika slags hjälp för sina problem med den mentala hälsan beroende på område, ort, skola, läroanstalt eller till och med specialist. I värsta fall förblir personen helt utan hjälp.
Utmaningarna inom mental hälsa är ungdomars mest allmänna hälsoproblem. Enligt olika undersökningar lider 20–25 % av alla unga av någon psykisk störning. Tre fjärdedelar av problemen med mental hälsa visar sig före 25 års ålder och cirka hälften redan före det 14:de levnadsåret. Även självdestruktivitet ökar i ungdomsåldern. 10–15 procent av de unga har allvarliga och upprepade självmordstankar. Av ungdomarna har 3–5 procent försökt begå självmord.
Pandemitiden har ökat ungdomars psykiska ohälsa. Antalet 15–29-åringar som söker mentalvårdshjälp har ökat markant sedan november 2020. I en förfrågan, som Allians och MTV Uutiset gjorde 2/2021, berättade 75 % av ungdomar att coronan har försvagat deras mentala välbefinnande. I en förfrågan, som Allians och MTV Uutiset gjorde 4/2021, upplever största delen av ungdomssektorns professionella att ungdomars ensamhet har ökat och att risken för marginalisering har vuxit. Av svararna uppskattade 59 % att marginaliseringen har ökat lite och 28 % att den har ökat väldigt mycket.
Ungdomssektorns mål för välfärdsområdesvalen: Hur skapar man en bra social- och hälsovård för ungdomar?
Mål 1: Ungdomars mentalvårdstjänster i skick – en fungerande terapigaranti!
Tjänsterna inom räckhåll
Välfärdsområdena ska utöka resurserna på grundnivåns mentalvårdstjänster för ungdomar, speciellt i elev- och studerandevården. De nationella rekommendationerna om mängden läkare, skolpsykologer och hälsovårdare ska uppfyllas på varje område.
Tjänstekedjorna i skick
Välfärdsområdet ska som en del av sin tjänstestrategi göra upp en tydlig plan om hur man hjälper unga människor med psykiska problem, hur övergången från en tjänst till en annan sker och hur tjänsterna samordnas med kommunerna.
Mål 2: Fungerande tjänstekedjor för ungdomar!
Samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna i skick
En stor mängd tjänster övergår till välfärdsområdena: allt från hälsovårdscentraler till specialiserad sjukvård och rådgivningsbyråer till äldreomsorg är i fortsättningen under välfärdsområdenas ansvar i stället för kommunernas. I kommunerna stannar emellertid mycket viktig service kvar: till exempel bildningsväsen, skolor, hobbyer, ungdomsarbete och sysselsättningstjänster ska ordnas i kommunerna. Därför är det viktigt att samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna fungerar friktionsfritt. Speciellt viktigt är det för ungdomar eftersom ungdomars liv till stor del kretsar kring skola, hobbyer och ungdomsarbete. Man ska försäkra att stödnätverket för de unga som behöver hjälp inte avbryts vid gränsen för kommunen och välfärdsområdet, utan tjänstekedjan som börjar vid till exempel skolan eller ungdomsarbetet ska smidigt fortsätta till social- och hälsovårdstjänsterna.
Mål 3: Genuina möjligheter att påverka för ungdomsfullmäktige
Ungdomsfullmäktiges röst hörd
Ungdomsfullmäktige ska försäkras tal- och närvarorättighet i centrala organ i välfärdsområdet. Unga som är under 18 år är den enda gruppen som inte själv kan ställa upp som kandidat i valen eller rösta på sin egen representant för välfärdsområdets fullmäktige, så därför är ungdomsfullmäktiges tal- och närvarorättighet nödvändigt.
Mål 4: Avgiftsfria preventivmedel till alla personer under 25 år
Erbjudande om avgiftsfria preventivmedel
Varje ung person bör ha rätt och möjlighet att ta hand om sin egen sexuella hälsa. Avgiftsfria preventivmedel är ett bevisat fungerande sätt att minska hälsoskillnader och aborter samt öka ungdomars välbefinnande. Just nu erbjuder en del av kommunerna alla preventivmedel avgiftsfritt och en del begränsat med olika villkor. Läkare som har forskat i frågan rekommenderar avgiftsfria preventivmedel till alla personer under 25 år.
