Materialet för Ungas val 2023

Suomenkielinen materiaali täällä!

Innehåll:

1. Inledning
2. Kortfattat: Så här arrangerar du Ungas val
3. Grundläggande principer för Ungas val
4. Mer detaljerade anvisningar för anordnandet av valet
   • Arrangemang på röstningsplatsen
   • Valförrättarnas uppgifter
   • Rösträkning och rapportering av resultatet till den riksomfattande rösträkningen

Inledning

Fint att du deltar i anordnandet av Ungas val!

Ungas val är Finlands största evenemang för demokratifostran för barn och unga i grundskolan, på andra stadiets läroanstalter och inom ungdomsverksamhet. 

I år arrangeras Ungas val mellan den 6 och 17 mars 2023. Under denna period kan valet arrangeras på ett sätt som passar arrangören, antingen på en gång eller över flera dagar. Ungas val arrangeras i samband med riksdagsvalet, och man röstar på samma kandidater som i det egentliga valet. Valresultatet meddelas till den riksomfattande rösträkningen, och resultatet av Ungas val publiceras av Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians i samarbete med Yle.

Syftet med Ungas val är att introducera barn och ungdomar i valet, kandidaterna och demokratin samt att ge dem konkret erfarenhet av att rösta. Vi hoppas att ni i mån av möjlighet delar era valstämningar på sociala medier med hashtaggarna #ungasval #riksdagsvalet2023

På denna sida hittar du all information du behöver för att arrangera Ungas val (och om du inte hittar det du letar efter så uppdaterar vi innehållet på sidan!).

Glad valvår! 

Kortfattat: Så här arrangerar du Ungas val

1. Diskutera de viktigaste frågorna och innehållet i valet tillsammans 

Barn och unga kan ha mycket olika kunskapsnivåer när det gäller till exempel val och politiska partier. De behöver dock tydlig och opartisk information som grund för sitt röstningsbeslut, så vi hoppas att ni tar er tid att gå igenom de väsentliga sakerna gällande röstningen och valet med barnen och ungdomarna.

Opartiskhet innebär i detta fall till exempel att information finns tillgänglig om de olika partierna och de värderingar och åsikter de representerar. Om ett barn eller en ung person frågar om en vuxens åsikt, kan man berätta om det om man vill. Då kan den vuxna säga att detta är hens personliga åsikt.

Vi har sammanställt material relaterat till riksdagsvalet som ni kan använda som hjälp när ni diskuterar dessa ämnen. Materialet finns här.

2. Förhandsarrangemang inför valdagen

• Välj en eller flera lämpliga valdagar mellan den 6 och 17 mars 2023.
• Kommunicera om Ungas val på era egna kanaler. Ni kan dra nytta av färdigt kommunikationsmaterial. 
• Välj (unga) valförrättare och den plats där valet ska hållas. 
• Förbered utrustningen på röstningsstället: Skriv ut de nödvändiga anvisningarna och valsedlarna och reservera de nödvändiga borden och andra föremål och möbler (såsom röstbåsen och en urna). Ett valbås kan lånas av kommunen eller byggas av till exempel skärmar.

Mer detaljerade anvisningar för anordnandet av valet finns i avsnittet Mer detaljerade anvisningar för anordnandet av valet. 

3. Valdagen

Njut av stämningen på valdagen! Dela valstämningar på sociala medier så mycket som möjligt #ungasval #riksdagsvalet2023 

Om röstberättigade ungdomar deltar i Ungas val är det viktigt att säkerställa att ingen av dem tror att Ungas val ersätter röstningen i det egentliga valet.

4. Efter valet: räkning av valresultatet och deltagande i den riksomfattande rösträkningen

Ni får ett e-postmeddelande med en länk till den nationella resultattjänsten där ni ska registrera ert valresultat. Valresultatet ska innehålla antalet angivna röster för varje kandidat samt antalet förkastade och blanka röster. 

Det egna valresultatet ska meddelas till den riksomfattande rösträkningen senast kl. 18.00 den 17 mars, så att det hinner med i resultatsändningen som ordnas med Yle.

5. Ungas riksomfattande valresultat publiceras

Resultatet av Ungas val publiceras på Yles kanaler den 21 mars, d.v.s. strax innan förhandsröstningen i det egentliga valet inleds.

+ Efter att resultatet av Ungas val publicerats: Uppmuntra unga i rösträttsåldern (och vuxna) att rösta

Vi hoppas att ni i mån av möjlighet uppmuntrar ungdomar i rösträttsåldern och vuxna att även rösta i det egentliga valet. 

Till exempel kan man ge ungdomar tillstånd att förhandsrösta under skoldagen, ni kan gå och rösta tillsammans med ungdomarna eller berätta för dem var de närmaste förhandsröstningsställena är. Man kan förhandsrösta på vilket som helst förhandsröstningsställe och man behöver bara ha sitt identitetsbevis med sig.

Grundläggande principer för Ungas val

Valperioden för Ungas val

Valperioden för Ungas val i riksdagsvalet är 6–17.3.2023. Arrangören får välja en lämplig tidpunkt för valets genomförande inom denna tidsperiod. Valet kan arrangeras antingen på en gång eller delas upp på flera dagar.

Arrangörens sammanlagda valresultat ska meddelas till den riksomfattande resultattjänsten via en länk som skickas per e-post till arrangören senast fredagen den 17 mars kl. 18.00. Tyvärr hinner resultat som meddelats efter denna tid inte beaktas i den riksomfattande rösträkningen. 

Vem röstar man på i Ungas val?

I Ungas val röstar man på samma riksdagsvalskandidater som i det egentliga valet. 

Man kan bekanta sig med kandidaterna till exempel genom att ordna en valpanel eller använda valkompasser. Unga väljares egen valkompass finns på adressen nuortenvaalikone.fi på finska, svenska och engelska. Vi hoppas att ni går igenom grunderna för riksdagen och de politiska partierna med barnen och ungdomarna före röstningen – hjälpmaterial för detta finns här.

Vilket områdes kandidater röstar man på i Ungas val?

För riksdagsvalet har landet indelats i 13 valkretsar utgående från landskapsindelningen. Utgångspunkten är att valkretsen i Ungas val motsvarar adressen för den plats där röstningen arrangeras. Detta är bra att observera speciellt i situationer där barn och ungdomar från flera olika kommuner studerar på läroanstalten. Kommunernas indelning i valkretsar kan kontrolleras från denna lista.

Resultatet av Ungas val

Det riksomfattande resultatet av Ungas val publiceras på Yles kanaler tisdagen den 21 mars 2023. 

Ni kan själv överväga om ni ska publicera ert eget valresultat separat, till exempel på sociala medier eller i ett mediemeddelande. På de minsta platserna kan detta äventyra valets sekretess, men på större platser finns inte denna möjlighet.

Rösträtt, d.v.s. vem får rösta i Ungas val

Ungas val är riktat till alla minderåriga barn och ungdomar, men valet har ingen åldersgräns. 

Vid tidigare val har de yngsta röstarna varit i förskolan och de äldsta har varit i slutet av sin utbildning på andra stadiet. I praktiken är det bra att begränsa rösträtten till exempel enligt grupp (till exempel i skolor till grupper som har samhällelig undervisning i sina läroplaner) så att man kan samla in namnlistor över väljarna och hålla reda på de angivna rösterna. 

I Ungas val får man alltså rösta även om man inte ännu har rösträtt i det egentliga valet. Läraren eller gruppens handledare kan ge eleverna, studerandena och andra deltagare i Ungas val färdigheter att förstå vad röstningen handlar om. Det är bra att diskutera de grunder på vilka rösträtten fastställs i olika val. 

Om röstberättigade ungdomar deltar i Ungas val är det viktigt att säkerställa att inga ungdomar tror att Ungas val ersätter deltagandet i det egentliga valet.

Mer detaljerade anvisningar för anordnandet av valet

• Arrangemang på röstningsplatsen
• Valförrättarnas uppgifter
• Rösträkning och rapportering av resultatet till den riksomfattande rösträkningen
• Rapportering av röstningsresultatet

Arrangemang på röstningsplatsen

Syftet är att göra röstningsplatsen så verklig som möjligt. Röstningsplatsen kan placeras på en synlig plats, till exempel i arrangörens entréhall, matsal eller ett annat gemensamt utrymme.

Reservera på kontrollpunkten:

• Bord och stolar till valförrättarna.
• Utskrivna röstsedlar för Ungas val.
• Namnlista med namn på alla barn och ungdomar som deltar i valet.
• Papper och penna till den ena valförrättaren.
• Blyertspennor.
• En utskriven kandidatlista med alla kandidaters valnummer som läggs fram för väljarna. 

I valbåset (ett valbås kan lånas av kommunen eller byggas av till exempel skärmar):

• En skylt utanför båset där det står Valbås.
• I båset: 
  • en utskriven kandidatlista med alla kandidaters valnummer, 
  • en utskriven anvisning för hur valnumret skrivs korrekt,
  • blyertspennor.

På röstningsstället:

• Bord och stolar till valförrättarna.
• En valurna, som kan tillverkas till exempel av en papplåda med lock.
• Ett stämpel eller en tuschpenna, som används för att stämpla de givna valsedlarna.

+ Ett utskrivet valprotokoll eller ett papper där det sammanlagda valresultatet antecknas.

Valförrättarnas uppgifter

Som valförrättare kan väljas barn, ungdomar eller medlemmar i personalen. Minst fyra valförrättare behövs, men om möjligt är det bra att välja fler så att arbetet kan delas upp i skiften. Valförrättarnas uppgifter kan bytas om emellanåt.

På kontrollpunkten är valförrättarnas uppgift att ta emot anmälan, markera väljaren på namnlistan, ge hen en valsedel och vägleda hen till valbåset.

På röstningsstället är valförrättarnas uppgift att stämpla den vikta valsedeln och se till att väljaren lägger den stämplade valsedeln i valurnan.

Två valförrättare sitter på kontrollpunkten:

• Väljarna kommer först till kontrollpunkten för att anmäla sig till valförrättaren. Väljarens rösträtt kontrolleras i deltagarlistan, till exempel skolans elevlista (inget identitetsbevis behövs i Ungas val). Valförrättaren markerar på listan att den person har röstat, eftersom varje deltagare i valet bara kan rösta en gång. Antalet personer som röstat följs upp antingen på grundval av namnlistan eller i en separat bokföring (kom överens om detta med valförrättaren).
• Den ena valförrättaren ger en valsedel åt väljaren och visar väljaren till valbåset. 

Nu går väljaren ensam till valbåset för att skriva numret på sin valda kandidat i cirkeln på valsedeln. Därefter går väljaren med valsedeln till valförrättarna på röstningsstället. Om väljaren ännu inte har vikt valsedeln kan väljaren i detta skede påminnas om att göra det så att valförrättaren inte ser numret. På röstningsplatsen kan det dessutom finnas ett valbiträde, som på väljarens begäran hjälper denne att skriva kandidatnumret på valsedeln. Endast valbiträdet får gå samtidigt in i valbåset med väljaren.

De andra två valförrättarna sitter vid röstningsstället:

• Den ena valförrättaren markerar den vikta valsedeln med en stämpel (eller till exempel med en tuschpenna). 
• Den andra valförrättaren sitter vid urnan och råder väljaren att lägga den stämplade valsedeln i urnan. Det kan finnas ett papper på urnans öppning som valförrättaren tar bort när väljaren är redo att lägga den stämplade valsedeln i urnan. På så sätt hindrar man väljarna från att lägga valsedeln i urnan innan den stämplats.

Röstningssituationens gång kortfattat

1. Väljaren meddelar sitt namn till valförrättaren vid kontrollpunkten (”Anmälan”). Valförrättaren markerar på namnlistan att den deltagare har röstat. Varje väljare kan rösta endast en gång.
2. Valförrättaren ger en valsedel åt väljaren och visar väljaren till valbåset.
3. Väljaren går ensam (eller vid behov med ett valbiträde) in i ett ledigt bås och skriver numret för sin valda kandidat i cirkeln på valsedeln. Inget annat än numret skrivs på valsedeln. Väljaren kan kontrollera numret på kandidatlistan i valbåset.
4. Väljaren dubbelviker valsedeln så att andra inte kan se numret. Väljaren för valsedeln till röstningspunkten.
5. Valförrättaren stämplar ovansidan av den dubbelvikta valsedeln.
6. Väljaren lägger själv sin valsedel i valurnan.

Rösträkning och rapportering av röstningsresultatet till den riksomfattande rösträkningen

När röstningen har meddelats som avslutad, öppnar valförrättarna valurnan. Alla valsedlarna räknas på en gång. 

Valsedlarna delas upp i högar enligt kandidatnummer samt i en separat hög med förkastade och blanka röster. Samtidigt räknar man hur många som röstade och kontrollerar att antalet väljare stämmer överens med hur många som anmält sig vid kontrollpunkten.

En valsedel förkastas om

1. Valsedeln innehåller andra tecken än kandidatnumret eller om numret fattas helt. Endast förtydligande tecken är tillåtna, såsom kandidatens namn efter numret eller om numret är understruket.
2. Kandidatens nummer är otydligt.
3. Valsedeln saknar stämpel.
4. Valsedeln är blank

De räknade rösterna antecknas i valprotokollet. I valprotokollet antecknas följande uppgifter:

1. Röstningsplatsens namn.
2. Datum och klockslag när röstningen började och slutade.
3. Sammanlagda antalet angivna röster samt hur många av dessa var förkastade röster.
4. Det totala antalet godkända röster.
5. Röster per kandidat. För varje kandidat antecknas kandidatens namn, röstningsnummer och antalet röster hen fick.

Rapportering av röstningsresultatet

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk via vilken rösterna i Ungas val meddelas till den riksomfattande rösträkningen. Länken till formuläret skickas till den e-postadress som angavs vid anmälan till valet. Det finns ett formulär för varje röstningsställe/arrangör som ska användas för att skicka rösterna. Uppgifter om den aktör som ni har anmält har redan fyllts i på formuläret. 

Formuläret innehåller en lista över partier och kandidater i er valkrets i ordningsföljd enligt röstningsnummer. Via formuläret ska följande uppgifter meddelas:

• Hur många röster varje kandidat i valkretsen fick (fylls endast i för de kandidater som fick röster, resten lämnas tomt).
• Hur många förkastade röster (inklusive blanka röster) det fanns totalt.

När du fyller i formuläret räknar det ihop det totala antalet röster du har angett. På basis av den totala summan kan du kontrollera att antalet röster du anger är detsamma som det totala antalet angivna röster i ert val.

Valfri del: Proportionellt valsystem

Riksdagsval, såsom kommunal- och välfärdsområdesval samt europarlamentval, förrättas som proportionella val. Om ni vill räkna läroanstaltens valresultat enligt ett proportionellt valsystem, finns anvisningar här. För Ungas vals riksomfattande rösträkning behöver man emellertid inte meddela eller räkna det proportionella valresultatet, utan endast varje kandidats sammanlagda röstantal. I det riksomfattande valresultatet beräknas och rapporteras det proportionella röstantalet.

1. Varje partis, valförbunds eller vallistas röster i valkretsen dvs. kommunen räknas ihop.
2. Inom varje parti eller lista placeras kandidaterna i ordningsföljd enligt deras personliga röstetal. Den som fått flest röster kommer först, den som fått nästflest röster kommer andra och så vidare.
3. För dessa kandidater räknas ett jämförelsetal. Den första kandidaten i ordningen får som jämförelsetal hela partiets eller listans röstetal. Den andra får röstetalet delat med två, den tredje delat med tre och så vidare tills listan är slut.
4. Alla kandidater i valkretsen från alla partier ordnas efter jämförelsetalet som räknats ut på detta sätt med början från det största.
5. Platserna för utvalda riksdagsledamöter fördelas i tur och ordning från början av listan enligt största jämförelsetal. De 200 kandidater som fått flest röster väljs in till riksdagen.