Undervisningsmaterial för att diskutera valet med ungdomarna

Innehåll:

Riksdagsvalet-svenska-ordbok

Allmänt sammanträde – Statsrådets allmänna sammanträde hålls i allmänhet på torsdagar i statsrådets sessionssal. I sammanträdet deltar alla ministrar i Finlands regering. Det allmänna sammanträdet säkerställer att alla regeringsledamöter vet hur regeringens olika mål framskrider. Varje år behandlas cirka tusen ärenden på statsrådets allmänna sammanträde, ofta snabbt och rutinmässigt.

Minister – En minister är medlem i regeringen. Varje minister sköter internationella ärenden och EU-ärenden samt utnämningar och personalärenden inom sitt eget ansvarsområde. Ministrarna leder också den ekonomiska planeringen och beredningen av andra gemensamma frågor inom sina ansvarsområden. Nuförtiden finns det 12 ministerier i statsrådet.

Opposition – Oppositionen består av riksdagsledamöter som tillhör partier utanför regeringen. Oppositionen spelar en viktig roll i demokratin. Den kritiserar regeringens verksamhet, presenterar alternativ och kräver att ministrarna motiverar regeringens beslut.

Partier – Partierna är de viktigaste aktörerna och de främsta maktutövarna i politiken. Partierna består av människor som har liknande åsikter om samhälleliga frågor. Det är också vanligt att man inom partierna är oeniga om vissa saker.

Plenum – Riksdagen fattar sina beslut i plenum. Plenum är den del av riksdagens verksamhet som syns mest. I plenum behandlar riksdagen lagförslag och regeringens budgetförslag. Riksdagens talman eller vice talman leder diskussionen i plenum.

Riksdagens talman – Talmannen leder diskussionerna i riksdagen: hen ger ordet i plenum, gör röstningsförslag och beslutar ordningen i vilken ärendena ska behandlas.

Regering –Regeringens uppgift är att sköta statens ärenden. Regeringens viktigaste uppgift är att förbereda de beslut som fattas i riksdagen, till exempel nya lagar. Regeringen består av statsministern som leder regeringen och det nödvändiga antalet andra ministrar. Regeringens officiella namn är statsrådet.

Regeringsförhandlingar – Vid regeringsförhandlingar försöker man bilda en ny regering för Finland. Regeringsförhandlingar hålls alltid när en ny regering startar, det vill säga efter riksdagsvalet eller om regeringen faller i mitten av sin mandatperiod till följd av en misstroendeomröstning. I förhandlingarna kommer partierna överens om den nya regeringens riktlinjer och försöker skapa en tillräckligt samarbetsvillig regering. 

Regeringspartier – De partier som har kommit överens om gemensamma mål genom regeringsförhandlingar bildar en regering.

Riksdagsledamot – Riksdagsledamöterna stiftar lagar i riksdagen. De är samhälleliga påverkare samt representanter och intressebevakare för sin egen region. Vart fjärde år väljs nya riksdagsledamöter i riksdagsvalet. Finska medborgare som fyllt 18 år kan ställa upp som kandidat.

Riksmötet –Riksdagens årliga arbetsperiod kallas för riksmötet. Riksdagen sammanträder årligen till riksmöte, vanligtvis i början av februari. Nuförtiden pågår riksmötet fram till dess nästa riksmöte börjar och är uppdelat i en vårsession och en höstsession.

Röstspärr – Den procentuella andel av röster som ett parti måste få i ett val för att få minst en kandidat invald. Det finns ingen officiell röstspärr i Finland, men den så kallade dolda röstspärren varierar beroende på valkretsen, så att tröskeln är ju högre desto färre riksdagsledamöter väljs från valkretsen och vice versa.

Statsminister – Statsministern leder statsrådets, det vill säga regeringens, verksamhet och övervakar genomförandet av regeringsprogrammet. Statsministern fungerar också som ställföreträdare för republikens president när hen inte kan utföra sina uppgifter.

Statsråd – Statsråd kan syfta till många saker. Vanligtvis syftar det till Finlands regering, som består av statsministern och det nödvändiga antalet andra ministrar. Det kan också hänvisa till den helhet som består av statsrådets plenum och ministerierna.

Utskott – Riksdagen är uppdelad i utskott som bereder regeringens och riksdagsledamöternas lag- och budgetförslag. Vanligtvis är varje riksdagsledamot medlem i något utskott. Utskottens arbete är en viktig, men ganska osynlig del av riksdagsledamöternas arbete, eftersom medborgarna inte kan följa utskottsmöten. 

Politik

Vad är politik?

Med politik avses verksamhet genom vilken människor skapar, upprätthåller och ändrar de allmänna regler som vi lever efter. 

Utövningen av statsmakt är politik. I Finlands grundlag står det att statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen som sammanträder till riksmöte. Därför är alltid val där man väljer de personer som utövar makt över statens angelägenheter en väsentlig del av politik. 

Å andra sidan kan politik också ses mer allmänt som en delning av makt och resurser som kan uppstå i vilken som helst social interaktion.

I politiken försöker man hitta lösningar för att passa ihop olika värderingar, mål och olika gruppers intressen. Olika uppfattningar och konflikter samt konfliktlösning, kompromisser och samarbete är viktiga i politiken.

I demokratiska länder som Finland får medborgarna delta i politiken. Vi väljer alltså de politiker som representerar oss i val och får också offentligt kritisera och övervaka dem. 

Var bedrivs politik?

Politik bedrivs traditionellt i utsedda byggnader, organisationer och institutioner. Förutom riksdagen bedrivs politiken på presidentens kansli, i kommun- och stadsfullmäktige, i regionfullmäktige och i Europaparlamentet. I en alltmer globaliserad värld bedrivs politiken också mer och mer mellan stater i internationella organisationer som Förenta Nationerna (FN).

Dessutom bedrivs politiken alltmer även i vardagliga situationer och platser. Aktivism på sociala medier och så kallad livsstilspolitik, där en persons val i det egna livet och vardagen ses som politiska handlingar, är båda exempel på politik utanför de traditionella institutionerna.

Riksdagen

Vad är riksdagen?

Finland är en republik där makten tillhör folket, det vill säga oss alla. Vart fjärde år väljer finländarna riksdagsledamöterna som fattar beslut om landets angelägenheter i riksdagen.

Riksdagen stiftar alla lagar i Finland och beslutar om statsbudgeten, det vill säga hur statens pengar ska användas. Riksdagen väljer också statsministern och övervakar regeringens verksamhet. Dessutom godkänner riksdagen de viktigaste internationella avtalen som vårt land ingår och påverkar Europeiska unionens angelägenheter. Riksdagen fattar sina beslut i plenum. Plenumen är öppna för allmänheten.

Riksdagens uppgifter

Riksdagens viktigaste uppgift är att stifta lagar.

Riksdagen väljer också statsministern och övervakar regeringens verksamhet. Dessutom godkänner riksdagen de viktigaste internationella avtalen som vårt land ingår och påverkar Europeiska unionens angelägenheter. 

Vilka saker fattar riksdagen beslut om?

De beslut som fattas i riksdagen berör oss alla. 

Lagar är regler enligt vilka man agerar i Finland. De kan till exempel gälla förebyggande av klimatförändringar, djur- och naturskydd, minoriteters rättigheter eller barnskydd. Riksdagen kan också fatta beslut om trafikregler, hastighetsbegränsningar och vid vilken ålder man får köra moped eller bil eller rösta i val. Även den ålder vid vilken alkohol och tobaksprodukter får köpas, var de får säljas och hur de får marknadsföras är frågor som riksdagen fattar beslut om.

Den budget som riksdagen gör upp avgör däremot hur mycket pengar som avsätts till exempel till social- och hälsovårdstjänster eller utbildning.

Beslutsfattandet i riksdagen

Riksdagen fattar sina beslut i plenum som är öppna för allmänheten. Plenumen kan också följas på nätet som direktsändningar på riksdagens webbplats.

Alla förslag och motioner behandlas i utskotten innan ett beslut fattas i plenum. Utskottet utarbetar ett betänkande där det berättar sin åsikt om lagförslaget. Därefter återkommer förslaget till riksdagens plenum för den första behandlingen. Lagen godkänns eller förkastas slutgiltigt vid den andra behandlingen i plenum.

Omröstning om förslagen sker i plenum på så vis att riksdagsledamöterna röstar antingen ”ja”, ”nej” eller ”avstår” eller är frånvarande. När rösterna har räknats meddelar riksdagens talman hur många röster varje alternativ har fått.

Riksdagshuset

Det nuvarande Riksdagshuset färdigställdes år 1931. Det är den viktigaste symbolen för Finlands självständighet och demokrati. Riksdagshuset tillhör finländarna och är öppet för allmänheten. Över 100 000 personer besöker riksdagen varje år.

Läs mer om riksdagen:

Partier

Partierna i Finland

För närvarande finns det 24 partier registrerade i partiregistret i Finland. Partierna är de viktigaste aktörerna och de främsta maktutövarna i politiken. De är grupper som består av människor som har samma åsikter om samhälleliga frågor. 

Partierna placeras ofta på en så kallad värdekarta på höger-vänster-axeln och konservativ-liberal-axleln. 

Höger-vänster-axeln syftar på partiets ekonomiska politik. Högerpartier förespråkar vanligtvis en marknadsekonomi, fria marknader och individens frihet att välja. Om man måste välja mellan nedskärningar i offentliga tjänster eller skattehöjningar, väljer ett högerparti det första.

Vänsterpartier har ofta sina rötter i arbetarrörelsen. Inriktningen i den ekonomiska politiken är att stödja stimulansen, d.v.s. offentliga investeringar. Om man alltså måste välja mellan nedskärningar i offentliga tjänster eller skattehöjningar, väljer ett vänsterparti det senare.

Konservativ-liberal-axeln syftar på partiets värdegrund. Konservativa värderingar betonar till exempel patriotism, kärnfamiljens betydelse och traditionella könsroller.

Liberala värderingar omfattar frågor som rör jämställdhet, sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter och kampen mot rasism. 

Riksdagsgruppernas sittordning i plenisalen återspeglar deras ställning i det politiska fältet: vänsterpartier sitter till vänster om talmannen och högerpartier till höger. Centerns ledamöter sitter mitt i salen.

Värdekartor. Källor: Helsingin Sanomat, Iltalehti.

Partiernas presentationer

(På finska här – svenskspråkigt material kommer)

Hur väljer jag en kandidat att rösta på?

Det finns många kandidater i riksdagsvalet, och det kan kännas svårt att hitta en lämplig kandidat. Men tack vare internet och sociala medier är det lättare än någonsin att hitta en kandidat. Få människor är helt överens med någon kandidat eller något parti, och det behöver man inte vara. Det viktigaste är att hitta en kandidat som har tillräckligt lämpliga värderingar och driver tillräckligt lämpliga teman.

När man väljer en kandidat är det bra att komma ihåg att i riksdagsvalet är en röst för en kandidat också en röst för partiet. Därför är det bra att ta reda på vilka saker de olika partierna driver. Partierna kan också bilda valförbund med varandra. Valförbund ingås ofta av små partier, eftersom syftet är att förbättra gruppernas ställning jämfört med om de skulle fungera separat. Vid rösträkning behandlas de grupper som bildar ett valförbund som en kandidatlista.

Valkompasser på nätet är ett bra hjälpmedel för att hitta en kandidat. I valkompasser svarar man först på påståenden, varefter valkompassen berättar vilka kandidaters åsikter ligger nära dina egna. Stora medier som Yle och Helsingin Sanomat publicerar sina egna valkompasser före valet. Allians Ungas valkompass fokuserar på frågor och teman som rör ungdomar.

Många kandidater i riksdagsvalet är också aktiva på sociala medier, där du kan läsa deras inlägg och texter för att få en bild av kandidatens åsikter och vilka teman som är viktiga för hen.

Läs mer om partiernas historia:

Riksdagsvalet

Röstning i valet

Alla finska medborgare som fyllt 18 år har rätt att rösta och ställa upp som kandidat i valet. Varje väljare har en röst.

Röstningens historia

I över 100 år har finländarna valt sina riksdagsledamöter genom direkta val. I samband med rösträtten fick vi också rätt att ställa upp som kandidat i valet.

År 1906 trädde riksdagsordningen kraft, vilket reformerade folkrepresentationen helt och hållet. Till följd av reformen fick alla finska medborgare rösta, vilket innebar att rösträtten blev allmän och lika. Förr i tiden var det bara rika män som fick rösta. Efter reformen var rösträtten inte längre baserad på förmögenhet eller kön. I riksdagsvalet 1907 valdes också världens första kvinnliga riksdagsledamöter in i Finland.

Valsättet i riksdagsvalet

Riksdagsval, såsom kommunal-, välfärdsområdes- och europarlamentval, förrättas som proportionella val. Det innebär att varje parti eller grupp får ledamöter i proportion till antalet avgivna röster.

I riksdagsvalet räknas alltså en röst som en kandidat får till förmån för det parti hen är kandidat för. Av denna anledning kan det ibland hända att en kandidat som har fått många personliga röster inte väljs in eftersom det egna partiet eller valförbundet inte har fått tillräckligt med röster. Det proportionella valsättet gäller dock inte för presidentval där man bara röstar på en person.

I Finland är beräkningsmetoden för det proportionella valsättet d’Hondts metod.

Läs mer:

Regeringsbildning och regeringsprogrammet

Regeringsbildningen i Finland

Regeringsbildningen inleds efter att den nya riksdagen har konstituerat sig och riksmötet har öppnats. En representant (vanligtvis partiets ordförande) för den riksdagsgrupp som i valet fått in flest ledamöter i riksdagen sammankallar företrädarna för riksdagsgrupperna till en förhandling där man kommer överens om vem som ska leda sonderingen inför regeringsförhandlingarna.

Regeringssonderaren delar ut en lista med frågor till grupperna, med vilken hen reder ut partiernas synpunkter på de viktigaste frågorna när det gäller regeringsbildningen. På grundval av de svar som kommit in inom den överenskomna tidsfristen och diskussioner med riksdagsgrupperna meddelar regeringssonderaren vilka riksdagsgrupper som ska inleda förhandlingar för att bilda en ny regering.

I regeringsförhandlingarna som inleds därefter förhandlar man om regeringsprogrammet och kommer överens om antalet ministrar och arbetsfördelningen mellan partierna.

Omedelbart efter utnämningen samlas den nya regeringen till ett konstituerande sammanträde, som inleds med att ministrarna avlägger tjänsteed eller avger tjänsteförsäkran och domarförsäkran om de inte redan tidigare gjort det.

Läs mer:

Regeringsprogrammet

Regeringsprogrammet är en verksamhetsplan som har godkänts av de partier som medverkar i regeringen och där man har kommit överens om regeringens viktigaste uppgiftsområden. Den nya regeringen ska utan dröjsmål göra ett tillkännagivande för riksdagen om sitt program. Statsministern övervakar genomförandet av regeringsprogrammet.

Läs mer:

Budget

Statsbudgeten är en årlig plan som gäller statens ekonomi och ekonomiska förvaltning. I budgeten ingår statens anslag och inkomster för det följande året. Den ska också vid behov fastställa det lån som ska tas för att täcka underskottet.

Ministerierna lämnar årligen sina budgetförslag till finansministeriet. Finansministern fattar beslut om ett förslag till statens budgetproposition, varefter budgetförhandlingar hålls i varje ministerium. Därefter behandlar regeringen förslaget vid en gemensam budgetmangling och godkänner innehållet i budgetpropositionen. Slutligen godkänns budgeten av riksdagen.

Källor:

Informationen sammanställdes från följande källor:

Katso myös
Uutiset

Asetu ehdolle Allianssin hallitukseen tai puheenjohtajaksi!

uutiset — 27.9.2023

Uutiset

Etsimme kansainvälisestä vaikuttamisesta kiinnostuneita nuoria nuorisodelegaateiksi – hae 23.10. mennessä!

uutiset — 26.9.2023

Uutiset

Uudet julkaisut kokoavat kattavasti tilannekuvaa nuorten ja nuorisoalan tilanteesta

uutiset — 21.9.2023

Uutiset

Osallistu nuorisoalan tavoitteiden määrittelyyn – tavoiteohjelman kommenttikierros 3.10. asti

uutiset — 21.9.2023

Uutiset

Juhli, kouluttaudu, kiitä – nappaa talteen vinkkimme Nuorisotyön viikon viettämiseen

uutiset — 14.9.2023

Uutiset

MTV Uutiset Nuorisotyön viikon mediakumppaniksi

uutiset — 12.9.2023