Ungdom avser livsskedet mellan barndom och vuxenliv, men det är inget entydigt begrepp.
Barndom och ungdom, liksom ungdom och vuxenliv, överlappar ofta avsevärt. Ungdomens biologiska, sociala och juridiska övergångar flätas samman, och individuella erfarenheter och livsomständigheter varierar stort.
Enligt den finska ungdomslagen definieras unga som personer under 29 år (Ungdomslagen 1285/2016). FN å sin sida definierar ungdom som personer mellan 15 och 24 år (FN 2013). När unga själva tillfrågas anser de vanligtvis att ungdomstiden sträcker sig ungefär från 10 till 20 år (Myllyniemi & Berg 2013).
Unga i Finland är ingen enhetlig grupp – deras livssituationer, behov och intressen varierar, precis som inom vilken åldersgrupp som helst. På grund av svårigheten att definiera denna åldersgrupp hamnar ungdomen ofta i skuggan av barndomen i politiska diskussioner. Ungdomsrådet använder i allmänhet den definition som anges i ungdomslagen när det hänvisar till unga i Finland.
Antal unga i Finland
Det finns nästan en miljon unga – definierade som personer mellan 15 och 29 år – i Finland.
Varje årskull inom detta intervall består av cirka 60 000 personer, även om åldersgrupperna från 24 år och uppåt är något större. Den allmänna trenden är att dessa åldersgrupper krymper, vilket innebär att antalet unga i det finländska samhället minskar.
Unga i Finland bor över hela landet och lever sin vardag i en mängd olika miljöer. Urbaniseringen påverkar deras liv starkt, eftersom personer under 30 år i synnerhet flyttar till städer, och de med högre utbildning gör det oftare än andra. Särskilt unga kvinnor i Finland flyttar till städer för att söka högre utbildning och arbetsmöjligheter, medan unga män oftare bor kvar i landsbygdskommuner och regionala tätorter.
Unga med utländsk bakgrund utgör en allt större andel av ungdomsbefolkningen i Finland. Även antalet andra generationens invandrare ökar. År 2021 fanns det cirka 97 000 unga i åldern 15–29 år i Finland med utländsk bakgrund.
Politiskt och samhälleligt intresse bland unga i Finland
Forskning visar att finländska unga har ett högt politiskt och samhälleligt intresse. Deras samhällsengagemang och politiska deltagande blir dock alltmer polariserat; medan en del unga är mycket aktiva, visar andra litet intresse för deltagande eller känner djup misstro mot samhällets institutioner.
Det samhälleliga inkluderandet är ojämlikt: till exempel påverkar familjebakgrund och utbildningsnivå i vilken utsträckning en ung person har förutsättningar att delta i samhället. Formerna för samhälleligt och politiskt deltagande bland finländska unga har också breddats och diversifierats. Förutom mer traditionella deltagandeformer kan det till exempel handla om diskussioner i sociala medier och konsumtionsval. Men även dessa deltagandeformer är skiktade – till exempel utifrån utbildningsnivå.
Valdeltagandet bland unga i Finland har ökat, särskilt bland dem som nyligen uppnått rösträttsåldern. Trots det röstar unga fortfarande betydligt mer sällan än andra röstberättigade åldersgrupper. Överlag är finländska unga underrepresenterade i alla skeden av beslutsfattandet – som väljare, kandidater och förtroendevalda. Röstningsaktiviteten bland unga i Finland varierar också utifrån kön, där unga män röstar mer sällan än unga kvinnor. Dessutom är valdeltagandet lägre bland unga vars modersmål inte är något av de inhemska språken, jämfört med jämnåriga som har finska eller svenska som modersmål.