Ungdomsarbetets mål är att stödja de ungas tillväxt, självständighet och delaktighet i samhället. Ungdomsarbetets och -politikens väsentliga mål har sammanställts i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik (Vanupo) 2020–2023. Dess huvudtema är förebyggande av marginalisering bland unga och stärkande av de ungas delaktighet.
Ungdomsarbetets verksamhetsformer och -metoder har uppdaterats och blivit mångsidigare under 2000-talet inom alla ungdomsarbetets sektorer (kommuner, organisationer och församlingar). Vid sidan om traditionell klubb- och lägerverksamhet blir mobila och patrullerande arbetssätt och digitalt ungdomsarbete allt vanligare.
Utöver tillräcklig resursallokering inom ungdomsarbetet kan de ungas välbefinnande främjas på många andra sätt. De unga är medlemmar i samhället på samma sätt som alla andra åldersgrupper, vilket innebär att deras välbefinnande slutligen är kopplat till den helhet som hela samhällets tjänster och strukturer bildar – inte enbart till ungdomssektorn. Utöver att trygga ungdomssektorns resurser siktar påverkansarbetet inom ungdomssektorn på att bevara och öka sådana tjänster och strukturer som påverkar de ungas välbefinnande. Vid sidan om själva ungdomsarbetet är ungdomssektorns gemensamma uppgift att göra information tillgänglig för beslutsfattare.
Ungdomsarbete i kommuner: Inom det kommunala ungdomsarbetet var antalet årsverken under 2018 sammanlagt 2 800–2 900, varav 850–950 utfördes i uppgifter inom uppsökande ungdomsarbete eller ungas verkstadsverksamhet. Kommunernas ungdomsarbete förstås vanligen som öppen verksamhet som ordnas vid ungdomsgårdar och som hör till alla i åldersgruppen. I nästan alla kommuner i Fasta Finland genomför man sådan öppen ungdomsgårdsverksamhet och evenemang riktade till unga. Det finns dock många fler etablerade arbetsformer inom ungdomsarbete, och många av dem används nationellt. Sådana är till exempel patrullerande arbete, uppsökande ungdomsarbete, digitalt ungdomsarbete och internationellt ungdomsarbete. Det finns stor variation mellan kommunerna i hurdana arbetsformer ungdomsarbetet fokuserar på.
Uppskattningsvis möter man minst 25–30 procent av åldersklassen inom det kommunala ungdomsarbetet. I genomsnitt använde kommunerna 103 euro per person under 29 år på ungdomsarbete. Ungdomsarbetets andel av kommunens nettodriftsutgifter var i genomsnitt 0,59 procent (Nuorisotilastot 2018). Cirka 3 000–3 100 personer arbetar med uppgifter relaterade till kommunalt ungdomsarbete.
Ungdomsarbete i kyrkan: I den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar utförs ungdomsarbete av sammanlagt cirka 1 150 personer. Vid sidan om ungdomsarbetare arbetar även präster, diakoner och församlingarnas andra anställda med unga. Den evangelisk-lutherska kyrkans församlingar ordnar skriftskoleverksamhet, hjälpledarverksamhet och kvällar för unga i nästan alla kommuner i Finland. Församlingarna utför ungdomsarbete vid skolor och läroanstalter i samarbete med kommunerna. Utöver skapande av gruppkänsla och timbesök stödjer församlingarna lärarnas förmåga att hantera arbetet och ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet tillsammans med kommunerna. Av scoutkårerna har cirka 80 procent ingått ett samarbetsavtal med den lokala lutherska församlingen.
I Finland är kyrkans fostringsarbete en del av någon livsfas för nästan alla unga. Av de unga genomför 80 procent skriftskolan. Av resten är de flesta på ett eller annat sätt involverade i till exempel församlingarnas skolsamarbete, klubbar eller eftermiddagsverksamhet. Av kyrkans totala budget på cirka en miljard euro används en tredjedel på fostringsarbete.
Ungdomsarbete i organisationer: Organisationernas ungdomsarbete går ut på att främja de ungas möjligheter att påverka och erbjuda hobbyverksamhet. Centralt för ungdomssektorns organisationer är främjandet av de ungas delaktighet både inom organisationens egen verksamhet och i större omfattning i samhället. Ungdomssektorns organisationer uppmuntrar unga att påverka och delta samt uppfostrar de unga till aktiva och kritiskt tänkande medborgare. Frivilligverksamheten är fördelaktig för de unga: den innebär meningsfullt görande, personlig utveckling och sociala resurser samt förstärker de ungas färdigheter att påverka och bli aktiva medborgare. Fritidsundersökningen visar att lite över hälften av de unga (10–29 år) hör till föreningar eller deltar i föreningsverksamhet. Enligt fritidsundersökningen är 58 procent av de unga kopplade till organisationer på detta sätt år 2021.
Antalet personal inom ungdomssektorns organisationer varierar mycket. Flera organisationer som bedriver ungdomsarbete har endast enstaka anställda. I många små organisationer bygger verksamheten till stor del på frivilligaktörer. Allians, kompetenscentret Kentauris och undervisnings- och kulturministeriets gemensamma utredningsprojekt Nuorisoalan järjestöt NYT! strävar efter att tillgodose behovet av information och få en helhetsbild av det totala personalantalet i olika stora nationella och lokala organisationer som bedriver ungdomsarbete.
Bekanta dig med organisationer inom ungdomssektorn
Verkstadsverksamhet: Verkstäder är gemenskaper där man med arbete och därtill förknippad träning försöker förbättra de ungas färdigheter att utbilda sig eller söka arbete och förstärka deras kunskaper i anknytning till kontroll av vardagen.
Över 90 procent av kommunerna i Finland erbjuder verkstadsverksamhet. I verkstäderna deltog år 2016 sammanlagt 25 770 personer av vilka cirka 14 870 var under 29 år gamla.
I verkstäderna deltar unga och vuxna som drar nytta av stödet för att komma in på utbildnings- och arbetsmarknaden. Deltagare styrs till verkstäderna särskilt via TE-tjänster, socialväsendet och läroanstalter. Största delen av deltagarna placeras i verkstäderna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller arbetsprövning, en del utför lönesubventionerat arbete i verkstaden eller deltar som en del av studierelaterade stödperioder.
Verkstadsverksamhet genomförs av kommunala organisationer, föreningar och stiftelser. Ungas verkstadsverksamhet definieras i ungdomslagen (1285/2016).
Läs mer om verkstadsverksamhet på Into – Etsivä nuorisotyö ja työpajatoiminta ry:s webbplats (på finska)
Navigatorer: Navigatorerna är servicepunkter med låg tröskel för alla unga under 30 år: platser där man kan få hjälp med frågor gällande arbete, utbildning och vardagen. Navigatorn erbjuder avgiftsfri hjälp med många olika frågor, till exempel studier, sysselsättning, boende och välbefinnande.
Navigatorernas tjänster och yrkespersonerna som arbetar vid dem varierar något från ort till ort.
Ungdomsarbetets statsfinansiering: Ungdomsarbetets finansiering kommer att ändras på ett nationellt plan eftersom intäkterna från penningspelsverksamheten minskar. Genom statens ungdomsbudget finansieras bland annat verkstadsverksamhet för unga, uppsökande ungdomsarbete, riksomfattande organisationer i ungdomssektorn och kommunernas ungdomsväsende (med statsandelar). Fram till 2021 täcktes cirka ⅔ av budgeten med intäkter från penningspelsverksamhet. Under 2021 då intäkterna från penningspelsverksamhet minskade beslöt staten om en ändring av budgetens struktur så att en allt mindre andel (cirka hälften) täcks med intäkter från penningspelsverksamhet och en allt större andel från allmänna budgetmedel. För 2021 års del beslutade man kompensera de minskade intäkterna från penningspelsverksamhet till fullo från allmänna budgetmedel. Samtidigt beslutade regeringen att likadan kompensation inte kan genomföras efter 2021.
I 2021 års ramförhandlingar beslutade regeringen att de minskade intäkterna från penningspel inte kompenseras till fullo år 2022: kompensationen för ungdomsarbetets del är cirka ⅔, vilket innebär en nedskärning på cirka 5 procent i ungdomsarbetets statsbudget.
Samtidigt beslutade regeringen i ramförhandlingarna 2021 att systemet för delning av intäkterna från penningspelsverksamhet ska beredas på nytt. Vi anser att man i detta arbete ska ta med representanterna för de verksamheter som finansieras – alltså även ungdomsarbetet. Dessutom anser vi att förbindelsen mellan ungdomsarbete och penningspel ska slopas. Det finns ingen saklig förbindelse mellan penningspel och ungdomsarbete. Ungdomsarbetets finansiering ska grunda sig på dess samhälleliga behov, inte på penningspelens popularitet.
Om kommunernas finansiering för ungdomsarbete: Nettodriftsutgifterna för kommunernas ungdomsväsende uppgår till cirka 100 euro per ungdom. Allt som allt uppgår nettodriftsutgifterna för kommunernas ungdomsväsende till 178 miljoner euro. Denna summa inkluderar alltså kommunernas statsandelar (år 2018 cirka 8 miljoner). Allt som allt är den andel som kommunerna finansierar av ungdomsarbetet större än statens. (Uppgifterna från 2018. Källa: nuorisotilastot.fi, vars uppgifter har sammanställts utifrån uppgifter från Kommunförbundet och Statistikcentralen.)
Du kan läsa mer om ungdomsarbete i Allians utredning på webbplatsen Nuorisotyöstä Suomessa.
Hur går det för de unga i Finland?
De unga i Finland mår huvudsakligen bra. Vårt samhälle har dock problem i anknytning till de ungas hälsa, sociala välbefinnande och möjligheter till självförverkligande. De ungas välbefinnande är polariserat och problemen anhopas på en liten grupp unga. Detta leder för ungas del till svåra livssituationer och för samhällets del bland annat till belastning av samhälleliga system, försämring av förtroendet som råder i samhället och en större mängd motsättningar.
På grund av dessa orsaker är ungdomsarbetets väsentliga uppgift att öka de ungas lika möjligheter till välbefinnande. Även upprätthållandet och ökningen av de ungas välbefinnande är viktiga mål och aktörernas centrala uppgift inom ungdomssektorn.
Det finns nästan 1,8 miljoner unga (0–28 år) i Finland, dvs. 32,5 procent av hela befolkningen (2018). Flera undersökningar visar att de unga i Finland mår huvudsakligen bra, men det finns skillnader i välbefinnandet. Ojämlikheten är synlig som en ekonomisk, hälsomässig, social och utbildningsmässig fråga.
Skillnader i ungas välbefinnande
Enligt Ungdomsbarometern har de ungas nöjdhet med livet varit jämt bra (skolvitsord 8,4) under uppföljningen som pågått i över 20 år (2019). Minst nöjda är de unga med sin ekonomiska situation (Ungdomsbarometern 2019). Även i Enkäten Hälsa i skolan (2019) upplevde de unga att de är huvudsakligen nöjda.
Ojämlikheten bland de unga har dock börjat växa allt snabbare. Att den svaga ställningen verkar vara något som ärvs utgör en särskild utmaning. Bakom marginaliseringen ligger faktorer relaterade till de ungas familjebakgrund – föräldrarnas låga utbildningsnivå, rusmedelsproblem och problem med den psykiska hälsan, långvarigt behov av utkomststöd och ändringar i familjestrukturen.
Trots att barn och unga har bättre hälsa visar Enkäten Hälsa i skolan 2019 att hälsoskillnaderna mellan olika grupper har förblivit desamma eller till och med ökat. Ungdomsarbetet svarar på behovet att förstärka de ungas hälsa till exempel genom att erbjuda görande i hobbyer som stöder hälsosamma livsstilar eller information och handledning åt unga inom ungdomsarbetet. Dessutom ska de ungas hälsa beaktas i annat samhälleligt beslutsfattande, till exempel inom hälsopolitiken.
Problem med den psykiska hälsan, eller åtminstone identifiering av dem, verkar bli vanligare i vårt samhälle. Till exempel växer andelen unga som får ersättning för antidepressiva läkemedel stadigt. År 2019 fick 6,1 procent av unga (18–24 år) ersättning för sådana läkemedel. Även antalet personer som får rehabiliterande psykoterapi som är avsedd för vård av problem med den psykiska hälsan och som ersätts av FPA ökar årligen. År 2019 fick till och med 12 595 unga (16–25 år) rehabiliterande psykoterapi (1 100 fler än året innan).
De ungas användning av alkohol och tobak har minskat, men deras missbruk av och experimenterande med droger ökar – av unga experimenterar nu redan varannan med droger. Det finns en ung generation i Finland vars användning av amfetamin och opioider är problematiskt – denna grupp är större än någonsin tidigare.
De ungas marginalisering är Finlands största problem
Arbete, gemenskap och social delaktighet är viktiga för varje människa. För individen är marginalisering som ung svår att åtgärda och för samhället är det dyrt. Att förebygga Finlands största problem, dvs. de ungas marginalisering, och åtgärda det så snabbt som möjligt är en av samhällets viktigaste uppgifter. Ungdomsarbete svarar på detta behov till exempel genom att inom hobbyverksamheten erbjuda en stor grupp unga sådana färdigheter som är väsentliga för ett gemenskapligt liv och en gemenskaplig arbetskarriär och genom att uppsöka, handleda och hjälpa unga som har det svårt.
Uppskattningarna av antalet unga som befinner sig utanför utbildningen och arbetslivet varierar. År 2018 uppskattades antalet uppgå till 44 052–73 420 unga (15–29 år), vilket är 5–8,4 procent av åldersgruppen.
Utöver individuella problem är marginalisering dyrt för samhället. En marginaliserad ungdom (NEET*) kostar samhället cirka 90 000 euro fram till 28-års åldern och för en åldersgrupps del överstiger samhällets kostnader för att de unga blir utanför utbildning eller arbete 600 miljoner euro.
Finland har inte råd till en enda marginaliserad ungdom.
*NEET är en förkortning av det engelska Not in Employment, Education or Training. Förkortningen beskriver befolkningsgruppen som är utanför arbetslivet eller studier.