Presidentkandidaternas bloggtexter i Politikveckan 2024

Pekka Haavisto: Handlingar skapar hopp

29 december 2023

Världen känns nu särskilt orolig och otrygg. Sociala medier och nyheter belyser krig, förstörelse och konflikt. Det känns som att de fyller både sinnet och världen.

Handlingar skapar hopp. Vi får inte låta oss nedslås av flödet av dåliga nyheter, utan låt oss istället arbeta dubbelt så hårt för fred. Fred kommer inte av sig själv, den kräver handling, planer och viljan att nå överenskommelse.

Finland har ett gott rykte som fredsmedlare. Vi ses inte som ett storvälde, en kolonialstat eller en underkuvande makt. Vi ser inte ner på någon. Vi ser alla i ögonen – och ger alla lika värde. Det bygger förtroende, vilket är grunden för samtal.

I krisområdena i Afrika och Sudan lärde jag mig värdet av kvinnor och unga i fredsarbetet. I många länder utgör de en stor del av befolkningen. De är drivkraften bakom samhället. Vilken framtid har diverse stater utan ungdomars eller kvinnors deltagande i bygget av samhället?

När jag har lyssnat till syriska kvinnoaktivister och eritreanska ungdomar har jag tänkt: om förändringen var beroende av dessa människor skulle den ha skett vid det här laget. Vi måste ge allt vårt stöd till dessa grupper så att de kan nå fram till förhandlingsbordet.

Under min tid som utrikesminister utarbetade vi handlingsplanen för unga, fred och säkerhet (UN2250). Den fick internationell uppmärksamhet och var den första i sitt slag i världen. Vi samlade unga fredsaktivister från hela världen och stödde etableringen av ett nytt FN-ungdomsorgan.

Det lönar sig att fortsätta detta arbete. Under Finlands OSSE-ordförandeskap 2025 kan vi få med unga i beslutsfattandet. De ungas perspektiv kan bidra till att hitta lösningar på uppblossande eller pyrande konflikter, till exempel mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Som republikens president arbetar jag för att så många unga och kvinnor som möjligt ska få sina röster hörda. För mig är det viktigt att kvinnor och unga runt om i världen litar på Finlands partnerskap i fredsarbetet. Om jag blir vald kommer jag i början av min mandatperiod att anordna ett rundabordssamtal för ungdomar om hur ungdomars röster kan höras bättre, även på alla nivåer av yttre förbindelser.

Vår utrikes- och säkerhetspolitik har under de senaste åren präglats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är därför vi gick med i Nato. Men vår utrikespolitik är trots allt mycket mer än så. Under min tid som utrikesminister inrättade jag ett center för fredsmedling vid utrikesministeriet.

Fredsmedling är kärnan i en hård utrikespolitik, det bör inte ses som något avlägset och “vackert”. Ju lugnare läget i Europa och hela världen är, desto bättre kommer vi finländare att ha det.

Med president Martti Ahtisaaris ord: “Fred är en fråga om vilja. Alla konflikter kan lösas, och det finns ingen ursäkt för att låta dem vara för evigt.”

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn. Haavistos text är undantagsvis det sista som publiceras.

Jutta Urpilainen: Delaktighet upprätthåller fred i Finland och i världen

28 december 2023

I mitt arbete som EU-kommissionär för internationella partnerskap har jag haft två särskilt viktiga, övergripande prioriteringar: ungdomar och utbildning. Varför? Jag hävdar att denna generation kommer att bestämma i vilken riktning världen utvecklas under de kommande åren och årtiondena.

Det är en ödesfråga att bygga ungdomarna en hoppfylld vy. Om det inte finns något hopp, finns det ingen fred och ingen hållbar utveckling. Å andra sidan är det ungdomarna som kan driva förändringen. Detta erkänns i FN:s säkerhetsråds resolution 2250, som antogs 2015, med titeln ”Unga, fred och säkerhet”. Den förpliktar FN:s medlemmar att involvera ungdomar i fredsarbete.

Generation Z är den största åldersgruppen i världen, med 1,8 miljarder människor i åldrarna 10–24 år, varav de flesta bor i låginkomstländer eller lägre medelinkomstländer. Även om det finns ett enormt antal ungdomar hörs deras röst inte i partnerländerna. Makthavarna förstår ofta inte ungdomarnas verklighet – och även om de gör det, har de inget att erbjuda ungdomarna. Länderna är skuldsatta, regeringarna ackumulerar inte tillräckliga skatteintäkter, och samhällsstrukturerna, såsom utbildningssystemen, är bristfälliga.

Finlands väg från ett fattigt, krigshärjat land till en nordisk välfärdsstat bevisar tanken som Sydafrikas avlidne president, Nobels fredsprisvinnare Nelson Mandela hade: utbildning är det mest kraftfulla vapnet för att förändra världen. Som kommissionär har jag ökat EU:s utvecklingsfinansiering för utbildning, med särskild tonvikt på dess tillgänglighet, lärarutbildning av hög kvalitet och yrkesutbildning. Som republikens president skulle jag tala för utbildning i FN, i hemlandet och på statsbesök. Jag skulle också bidra till exporten av finländskt pedagogiskt kunnande till världen.

Ungdomarna är själv medvetna om ungdomarnas problem. Som kommissionsledamot har jag haft äran att arbeta med Youth Sounding Board, ett internationellt partnerskap som jag grundade. Det är en grupp på 25 unga sakkunniga vars medlemmar valdes ut på grundval av ansökningar från olika delar av världen. Tillsammans förberedde vi EU:s första handlingsprogram om yttre förbindelser för ungdomar, som definierar vilken typ av frågor som rör ungdomar EU ska främja i världen. Planen har tre pelare. De unga stärks genom att stödja utbildningsinvesteringar i partnerländerna, uppmuntra till nätverkande genom att utvidga Erasmus+-studentutbytesprogrammet till partnerländerna och hjälpa dem att nå de bord där beslut fattas.

Det sistnämnda innebär bland annat en fond på 10 miljoner euro från vilken ungdomar kan få mikrofinansiering för sina egna projekt som främjar hållbar utveckling. Vi stöder också dialogen för att reformera valsystem som diskriminerar unga vuxna, och EU-representanter i partnerländer konsulterar ungdomar när de utformar EU:s program och projekt. Som republikens president skulle jag ta upp ungdomarnas ställning på alla mina statsbesök, besöka skolor och läroanstalter och representera på FN tillsammans med en ungdomsdelegat.

Befolkningspyramiderna i Finland och andra EU-länder ser mycket annorlunda ut än i partnerländerna. Befolkningen åldras, åldersklasserna krymper och försörjningskvoten försämras. Vi kan inte förlora en enda ung, varken ur ekonomisk eller mänsklig synvinkel. Alla måste hållas med, och receptet är detsamma: egenmakt genom högklassig utbildning och inklusion genom stöd för aktivt medborgarskap. Om jag var republikens president skulle ungdomarnas representanter, såsom Allians, alltid vara välkomna till Talludden för att berätta om ungdomarnas bekymmer och önskemål i Finland.

President Kekkonen var en gång känd för sina barnkalas. ”Barnkalas” som namn kanske inte skulle fungera idag, men presidentens regelbundna dialog med ungdomar är en bra idé. Som president skulle jag vara beredd att skapa en permanent struktur för samråd med ungdomar, precis som jag har gjort som kommissionär. Utrikes- och säkerhetspolitiken berör ungdomar lika mycket som andra politikområden.

Finland är det första landet i världen som skapade en nationell handlingsplan för att genomföra resolutionen ”Unga, fred och säkerhet”. Det finns inget krig i Finland, men vi också hos oss måste ungdomarna hjälpa till att upprätthålla freden och stabiliteten. Som republikens president skulle jag bidra till genomförandet av handlingsplanen.

Mitt budskap till Finlands ungdomar i denna hektiska värld, där mycket press läggs på de ungas axlar och fler och fler människor upplever otillräcklighet, skulle vara: du duger. Presidenten är en förgrundsfigur som kan föra samman olika finländare i olika åldrar och med sina ord och handlingar göra Finland till en stormakt i omtanke.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Alexander Stubb: Utrikespolitiken är diplomatisk aktivism

27 december 2023

Man tror ofta att endast de som är bekanta med den internationella politikens historia och nuläge får tala om utrikespolitik. Den idén är felaktig. Utrikespolitik är ingen mystisk och hemlig vetenskap, utan allas rättighet. I synnerhet är den de ungas rättighet. De frågor som avgörs vid den internationella politikens bord har störst inverkan på just ungdomars framtid. 

Vi lever i en tid av oordning och oro. Vi lever i en värld där globala institutioner som FN och det regelbaserade systemet som vi har blivit bekanta med har utmanats. Vi står på tröskeln till en ny världsordning. Det tar minst tio år att bygga en ny ordning. Dagens ungdomar är då vuxna. Vad Finland gör nu påverkar hurdan värld dessa ungdomar lever i som vuxna. Därför måste ungdomarnas röst höras också i utrikespolitiken. Jag hoppas att jag för min del kan tända gnistan om att det är möjligt att förändra världen till det bättre. Saker och ting kan påverkas. Utrikespolitiken är diplomatisk aktivism.

Jag har varit styrelseordförande i Martti Ahtisaaris fredsmedlingsorganisation CMI. På CMI har vi uppmuntrat ungdomar att engagera sig i fredsarbete. Varför? För att varje dag löses alla tvister genom att diskutera. Förmågan att förmedla och bygga fred behövs överallt, både i global politik och i vardagen. Fredsmedling är inte bara en transnationell aktivitet, utan något som alltid också sker mellan människor.

Jag oroar mig för hur människor talar till varandra, särskilt på nätet. Vi kan vara oense om saker och ting, men vi kan bäst hitta en gemensam grund genom att diskutera och lyssna. Det är mycket lättare att uttrycka en åsikt än att sätta sig i någon annans ställe. Fredsarbetet börjar med att man genuint bryr sig och lyssnar.

En av Finlands viktiga uppgifter är att förmedla budskapet om fred. Finland och finländarna har ett internationellt gott rykte som fredsmedlare. Detta tack vare starka förebilder som vår avlidne president Martti Ahtisaari, vars arv man kan bygga vidare på. Vi har kunnande och man lyssnar på oss.

Dagens ungdomar har goda förutsättningar att främja fred. De är mer vana vid att träffa olika människor än tidigare generationer. Sedan barndomen har de stött på människor som har olika kulturer, religioner, seder, språk och hudfärg. Detta ökar öppenhet och förståelse för olikhet, som är bland de grundläggande pelarna för fredsarbete.

Finländska ungdomar har också varit EU-medborgare i hela sina liv. Europeiska unionens viktigaste prestation har varit att garantera fred i Europa efter andra världskriget. Vi ser att särskilt ungdomar i EU:s grannländer vill att deras länder ska bli medlemmar i unionen. Det skulle vara mer än naturligt för våra europeiska ungdomar att ta kontakt med dessa människor och tillsammans stärka fredsprinciperna.

Jag tror att unga människor har potential att utvecklas till bättre fredsambassadörer än vi äldre. Jag är glad att stödja och hjälpa till med det. Driva dem på och springa sida vid sida med dem. Som president skulle jag definitivt fortsätta de besök på skolor och läroanstalter som jag har gjort hundratals av genom åren.

Det finns mycket oro och osäkerhet just nu, men i svåra tider är det alltid värt att stanna upp och tänka på helheten genom fakta. Mänskligheten mår bättre än någonsin, även om det finns utmaningar. Man ska inte ge plats för hopplöshet. Mänskligheten har löst åtskilliga problem i det förflutna, och vi kommer att fortsätta att göra det i framtiden.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Olli Rehn: Ungdomarnas framtidstro är grunden för trygghet 

22 december 2023

Utrikes- och säkerhetspolitiska beslut bör fattas långsiktigt och grundas på ordentligt övervägande. Ungdomarna kommer att leva med dagens beslut även om flera årtionden, varför det är presidentens plikt att involvera ungdomarna i förberedelserna av utrikes- och säkerhetspolitiken.

Osäkerhet präglar ungdomarnas liv och uppväxtmiljö överallt i världen. Krig och våld kommer nära dem, antingen konkret eller genom medierna. Globalt bor en av fyra ungdomar i fragila länder som lider av konflikter eller återhämtar sig från konflikternas effekter.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina har också orsakat nya typer av oro i Finland och förändrat vår utrikes- och säkerhetspolitiska situation. Dessutom skapas instabilitet just nu av kriget mellan Israel och Hamas.

Förutom militära hot utgör klimatförändringens följder och växande ojämlikhet globalt och i Finland en stor risk inte bara för ungdomarnas delaktighet utan också för fred och stabilitet i olika samhällen.

Som president skulle jag lansera ungdomarnas medborgarpaneler om säkerhet i alla landskap i Finland. Förutom aktiva unga påverkare skulle ungdomar i olika åldrar från olika delar av landskapen, både från städer och landsbygden, bjudas in till diskussionerna genom slumpmässigt urval.

Rösten hos ungdomar från alla bakgrunder måste höras. I den förändrade säkerhetssituationen i Finland anser jag att det är särskilt viktigt att stärka känslan av delaktighet och säkerhet för barn och ungdomar som bor i de östra och norra gränstrakterna. Upplevelsen av delaktighet är också en viktig del av integrationen av ungdomar med invandrarbakgrund. Alla måste kunna uppleva att de är en viktig del av fosterlandets framtid.

Vi behöver också att hela åldersklassen ska delta i landets försvar. Jag har föreslagit att ändra värnplikten i en mer jämlik riktning, mot tjänsteplikt för hela åldersklassen. Vi behöver hela årskullens förmågor för olika uppgifter som värnplikten omfattar. Samtidigt måste civiltjänsten modifieras för att bättre betjäna vår övergripande säkerhet.

Uppbåd för alla skulle ge ungdomarna möjlighet att träffa hela sin åldersklass samt ge dem stöd och vägledning i frågor om hälsan och framtiden. Ungdomarna måste vara fullt delaktiga i förberedelserna av värnpliktsreformen.

Enligt ungdomsbarometern för 2021 är fred enligt ungdomarna det viktigaste målet som Finland måste arbeta för internationellt. Även om mycket har hänt under de senaste åren tror jag att den yttersta önskan om fred fortfarande är allmänt delad. I FN:s resolution Unga, fred och säkerhet från 2015 erkände stater för första gången att varaktig fred inte kan uppnås utan ungdomars delaktighet och stöd.

Finland måste fortsätta att arbeta på internationell nivå för att stärka ungdomarnas roll i fredsprocesser. Ungdomarnas betydelse för fredsbyggandet kan tyckas självklar, men även i Finland syns och hörs inte alltid ungdomarnas agentskap och röst fullt ut, eller de tonas ner eller tystas, medvetet eller omedvetet.

Ur ett framtidsperspektiv är det viktigt att ungdomarna finner upplevelser av tillhörighet i sin vardag och i sina lokalsamhällen: mening och syfte med sina liv.

Vi behöver en omfattande förståelse för säkerhet som tar hänsyn till vikten av ungdomarnas uppväxtmiljö och vår kulturs inverkan på deras psykiska och fysiska hälsa. Det finns också ett behov av att öka säkerheten på sociala medier och i olika tekniska tillämpningar.

Även om världen verkar vara full av hot, är det vår plikt som vuxna och beslutsfattare att upprätthålla hoppet om en bättre framtid. Målet måste vara ett rättvist avtal mellan generationer, där varje generation gör sin del. Vi har många möjligheter att skapa en mänskligt hållbar värld där vi arbetar hållbart i relation till oss själva, andra människor och miljön.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Harry Harkimo: Vi har inte råd med detta

20 december 2023

Nu handlar det om Finland och de unga finländarnas och därmed hela Finlands framtid. De måste få delta i de diskussioner och forum som jag tänker aktivera ännu mer som president.

Ekonomisk självständighet är lika viktig som extern och intern säkerhet. Ungdomarna måste ha en vision om framtiden. En orsak att studera, söka ansvarsfulla tjänster och starta familjer. 

Av säkerhetsskäl borde vi ha uppbåd för alla finländare. Detta skulle göra det möjligt för oss att mobilisera hela befolkningens resurser. En del av åldersgruppen skulle utföra vapentjänst och en del skulle göra något annat nyttigt för samhället.

Finlands övergripande säkerhet och finländarnas sammanhållning skulle förbättras allteftersom människor skulle utbildas för olika uppgifter, inklusive icke-militära sådana. På detta sätt skulle myndigheterna genast ha en nödvändig reserv till sitt förfogande.

Klimatförändringen kommer med stor sannolikhet att orsaka en kris under de kommande åren, vilket vi bör förbereda oss för redan nu. Nya pandemier kan också uppkomma.

 Finländarnas vilja att försvara sitt land är unik i världen. Den måste vårdas och stärkas.

Jag är mycket orolig över att vi inte tycks ha råd att ta hand om barn och ungdomar och deras framtid. Ett välfungerande välfärdssamhälle känns igen på hur det tar hand om sina barn, äldre och sjuka.

Så hur tar vi då hand om våra barn, äldre och sjuka?

I första hand ligger ansvaret för barn alltid hos föräldrarna och hemmet, men det finns så olika föräldrar och hem. 

Det senaste och värsta fenomenet är ökat våld bland barn och unga och gatugängen. Fenomenet manifesterar sig som sadistiskt våld som drabbar enskilda offer, och detta händer redan i lågstadieskolor. Och allt detta stöds och accelereras av anonyma videor på sociala medier. Barn och unga saknar vuxen auktoritet i sina liv. För alla ungdomar är inte ens polisen längre en auktoritet, och då är vi ordentligt för sena. Då har vi misslyckats hemma och i skolan.

Barnfattigdomen ökar i hela Finland. Redan utan forskningsdata kan man säga att fattigdom har en betydande inverkan på barnets framtid. Enligt de senaste beräkningarna kommer så många som 140 000 barn att leva i fattigdom nästa år. Var och en av dem är för mycket.

Fattigdomen syns i barnets liv varje dag. De som lever i fattigdom kan inte göra samma saker som de andra. Det finns inte tillräckligt med pengar för hobbyer och man kan inte gå på födelsedagsfester när man inte har pengar till gåvor.

Vi har inte råd att förlora framtiden för ett enda barn eller en ung. Det kommer att bli alldeles för dyrt i framtiden. Vi måste ta hand om varje finländare.

Mobbning handlar inte bara om mobbaren och den som mobbas, utan det är ett mycket större fenomen.

För mobbning, liksom många andra mänskliga interaktioner, passar tanken att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad.

Det handlar om hela samhället och framförallt om hur vi vuxna beter oss. Om hur vi bemöter varandra.

Jag tycker att om vi uppskattade andra och kommunicerade och pratade på ett anständigt och vänligt sätt, skulle det minska mobbning mer än något annat. Om vuxna gör så kommer också barn och ungdomar att börja göra så.

Men det är de vuxnas uppgift att ingripa i barns och ungdomars angelägenheter. Det behövs ingen psykolog eller lärare för att kunna ingripa i mobbning. En vuxen räcker.

Det är bra att notera att sociala medier har infört helt nya nivåer till alla former av mobbning.

Ungdomar mår dåligt och saknar självförtroende och framtidstro.

Nu handlar det om Finland och de unga finländarnas och därmed hela Finlands framtid.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Sari Essayah: Presidenten och ungdomarna arbetar tillsammans för att bygga fred och Finlands framtid

19 december 2023

Genom tiderna har människor sökt global och nationell men också individuell fred, i det egna hjärtat. Kanske har det skrivits näst flest sånger och texter om fred, efter olika kärleksteman. 

Att säkerställa nationell säkerhet är en av de viktigaste uppgifterna för politiska beslutsfattare och påverkare. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga vårt lands självständighet och territoriella integritet samt att trygga finländarnas säkerhet och välfärd. Sist och slutligen behövs alla finländare i fredsbyggandet, oavsett ålder, eftersom nationell fred bygger på både Finlands yttre och inre säkerhet.

Republiken Finlands president har en nyckelroll i ledningen av utrikes- och säkerhetspolitiken, tillsammans med Finlands regering, och å andra sidan spelar presidenten också en viktig roll som en samhällelig ledare av värdediskussioner. Presidenten har auktoritet och kan som ledare av dessa diskussioner sträva efter att minska den typ av motsättningar och polarisering som delar nationen. 

Som president skulle jag också delta i samhälleliga värdediskussioner för de ungas bästa. Som president skulle jag dra upp linjer för framtidens Finland, där presidenten och ungdomarna tillsammans bygger fred och framtidens fosterland. Jag skulle vilja väcka det finländska samhället och medborgarna att se att vi har många barn och ungdomar som har det dåligt och som mår dåligt. Å andra sidan har vi också ungdomar som har det bra. 

Välmående familjer och därmed barn och ungdomar spelar en viktig roll, eftersom nationell fred framför allt bygger på välmående familjer. Därför är det oerhört viktigt att alla i Finland hänger med och inte lämnar någon bakom. I allmänhet vill jag uppmuntra ungdomarna att vara centralt involverade i beslutsfattandet, eftersom det ju är för er som vi bygger Finlands framtid.

Finlands och ungdomarnas fredsbyggande grundar sig också till stor del på FN:s resolution ”Ungdomar, fred och säkerhet” från 2015, där också Finland deltar. Resolutionerna erkänner ungdomars positiva och aktiva roll i förebyggande och lösning av konflikter, fredsbyggande samt även i förebyggande av extremism. Tillsammans med de medlemsstater som har godkänt resolutionen har Finland åtagit sig att involvera ungdomar i beslutsfattandet och i de olika stadierna av fredsprocesserna. Finland var ett av de första länderna som började genomföra resolutionen i praktiken. Som president skulle jag också ta med en ungdomsdelegat till FN-möten och därigenom inkludera ungdomar i arbetet med presidenten.

Som president skulle jag också lyfta fram vikten av unga människor som byggare av civil fred. Min egen vision bygger på en tanke av ett samhälle av medmänniskor. Eftersom vi varit så självcentrerade behöver vi mer social gemenskap och omsorg. I ett samhälle av medmänniskor bär vi ansvar inte bara för oss själva, utan också för våra medmänniskor och miljön. I ett samhälle av medmänniskor baseras människovärdet på en persons väsen, inte på hens handlingar eller förmågor, och sjukdom eller funktionshinder minskar inte någons människovärde eller rätt till liv. I mina drömmar är Finland ett socialt rättvist, säkert, familjevänligt, företagsamt, innovativt, konkurrenskraftigt och ekonomiskt framgångsrikt samhälle av medmänniskor som bygger på hållbara värderingar. 

När allt kommer omkring är presidentperiodens sex år inte en särskilt lång tid, och jag hoppas att Finland under och efter dessa sex år kommer att vara ett säkrare och mer välmående land för alla människor. Jag tycker också att det är särskilt viktigt att alla i Finland, framför allt alla unga, kan drömma om en framtid där vi människor kan leva i fred med varandra. 

Slutligen vill jag betona att vi vid sidan av allt tal om kriser måste kunna skapa utsikter mot hopp och förtroende för att det kommer att gå bra för de kommande generationerna. I detta arbete kan inte staten ensam klara sig, utan den behöver starka och omtänksamma familjer, ett medborgarsamhälle och ungdomar som litar på framtiden.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Li Andersson: Världen i all sin mångfald är också närvarande i de ungas liv – därför ska även de unga kunna påverka den

18 december 2023

Jag har mina tonårsvänner att tacka för min politiska karriär. Vi brukade ha långa diskussioner om situationen i världen. Efter skolan pratade, pratade och pratade vi – och naturligtvis debatterade vi häftigt. Jag tror fortfarande att dessa stunder lärde mig mycket om politisk debatt; om att lyssna på andra och argumentera för sina egna ståndpunkter. Och om den grundläggande insikten att världen i all sin mångfald är också närvarande i mitt liv.

Världspolitiken och den globala säkerheten rör också de unga: viktiga frågor för mig var i synnerhet Irakkriget som startade efter terrordådet den 11 september samt situationen i Palestina. Viktiga frågor i dag är till exempel klimatkrisen, kriget i Ukraina och konflikten i Gaza.  Världens händelser är ständigt närvarande i de ungas liv, och frågor om fred eller mänskligt lidande berör många djupt. Denna känsla väcker en vilja att agera hos många. Eftersom världen påverkar de unga ska de unga också kunna påverka världen – åtminstone lite. Naturligtvis kräver denna påverkan också entusiasm, kunskap och kompetens, som också byggs upp så småningom.

Innan jag blev riksdagsledamot arbetade jag i flera år som ordförande för vänsterunga. En politisk ungdomsorganisation är en utsiktsplats för hur de unga beaktas och framför allt direkt involveras i beslutsfattandet och den politiska verksamheten. Det är också en utsiktsplats för hur viktigt det är att mata ett växande intresse eller en brinnande entusiasm till exempel med ny information eller genom att ge ansvar. Saker kan förändras, och efter en förlust reser man sig upp och fortsätter. Känslan av att man kan agera eller till och med har skyldighet att påverka orättvisor har, åtminstone för mig, varit en av hörnstenarna i den politiska verksamheten som jag hoppas kunna föra vidare.

Både som riksdagsledamot och som utbildningsminister under den senaste regeringsperioden är det alltid oerhört inspirerande att besöka till exempel läroanstalter eller i allmänhet träffa unga och prata med dem. Det skulle jag också vilja fortsätta att göra som president. Det är väldigt viktigt att verkligen involvera de unga i samhälleliga diskussioner och lyssna på deras åsikter, samt att ge makt och ansvar direkt till de unga.

Det är viktigt inte bara för nuet, utan framför allt för framtiden. Barn och unga är framtidens vuxna vars världsbild och aktörskap skapas här och nu. Det är de som om trettio år kommer att vara riksdagsledamöter, ministrar och presidenter – men hurdana, det påverkar vi nu. Därför är det väldigt viktigt för de unga att vara med och bygga fred och skapa en socialt och ekologiskt hållbarare värld redan i dag.

Det är fint att FN:s säkerhetsråds resolution numera säger att de unga ska inkluderas i beslutsfattande, konfliktlösning och byggande av säkra samhällen. Det är viktigt att alla FN:s medlemsstater uppmuntras att öka de ungas delaktighet i byggandet av fred.

Frågor som rör fred och säkerhet är också relaterade till det finländska samhället och vardagslivet. Många unga kämpar med sin egen ork och psykiska hälsa. Många utsätts för hatretorik, skol- och nätmobbning eller rasism till och med varje dag. Det ökar den dysterhet som världen inte uppmärksammar särskilt mycket, åtminstone inte i dag. Därför måste vi kunna ta itu med grundorsakerna till de ungas illamående, såsom utkomstproblem, överdrivet tryck eller till exempel föräldrarnas psykiska problem. Vi behöver unga som orkar leva sina liv och påverka världen utan att försjunka i cynism eller hopplöshet – det vill jag också bidra till som president.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.

Mika Aaltola: Ungdomarnas röst ska höras i strategin för ett säkert Finland

13 december 2023

Utrikes- och säkerhetspolitiskt beslutsfattande är en långsiktig generationsövergripande process. Dagens beslut formar morgondagen – en värld där dagens ungdomar är i centrum. Därför måste de ungas röst höras i dagens beslutsfattande. En hållbar framtid kan bara byggas genom att involvera alla parter i beslutsprocessen. Det är inte bara ett rättvist utan också ett strategiskt sätt att hantera frågor.

Ungdomarna har fötts in i en värld som definieras av ständig förändring och stora globala utmaningar. Oroväckande klimatförändring, komplex digitalisering, osäker artificiell intelligens, hetsiga sociala medier och växande inkomstskillnader är en del av den komplexa värld där ungdomarna har levt sedan födseln. Ungdomarna har en vision om i vilken riktning världen bör utvecklas för att framtiden ska bli så optimal som möjligt för dem. Utan ungdomar kan det vara svårt att hitta innovativa lösningar på gamla problem. Som president skulle jag lyssna på ungdomarnas önskemål och bekymmer, så att framtidsperspektivet också skulle beaktas i beslutsfattandet. Det är viktigt att just de medborgare som mest påverkas av dagens beslutsfattande får tala om framtidens problem.   

Vi lever i en orolig tid, där inbördes konkurrens leder till splittring, och krig och konflikter härjar både inom och utanför Europa. Osäkerheten och skuggorna som faller över framtiden har tagit över ungdomarnas mentala landskap. Idén om en tid av fred och stabilitet verkar glida allt längre bort och är nästan utom räckhåll.  Presidentens huvudsakliga säkerhetspolitiska uppdrag är ändå att främja fred och säkerhet. Ungdomarna behövs också för att detta ska uppnås. 

Fred byggs genom långsiktigt engagemang och mångsidig förståelse; det kräver kulturella, sociala och politiska faktorer, som också ungdomarna har något att säga om. Som förgrundsfigur skulle jag styra diskussionen på ett sådant sätt att exempelvis skolorna skulle främja diskussionen om fred och dess betydelse samt ta konkreta steg i den riktningen att fredsbyggande skulle bli en del av medborgarfärdigheterna redan i skolan. Det är viktigt att ungdomarna kan lita på att de är en nödvändig del av samhället som faktiskt kan utöva sitt eget inflytande.  

Fredsbyggandet är större än dagspolitiken. Även i konfliktfria länder som Finland måste fredsbyggandet vara kontinuerligt. Ungdomarnas genuina och aktiva deltagande i gemensamma angelägenheter och politisk dialog samt i utformningen av vårt samhälle är bra sätt att lära dem respekt för andra människor och naturen och därigenom bygga en bättre gemensam framtid. Vi har inte heller råd att tänka naivt, att när det gäller fred har vi redan nått toppen och inga åtgärder behövs längre. I en levande demokrati måste fredsstrukturerna ständigt förfinas och förbättras. Därför skulle jag sträva efter att skapa så många olika diskussionskanaler som möjligt, där alla, inklusive ungdomarna, skulle ha möjlighet att föra dialog med våra beslutsfattare.

För många är tröskeln för att delta i politiken för hög. Å andra sidan är det inte heller tillräckligt för många att endast påverka via sociala medier. Jag anser att det är viktigt att ge alla möjlighet att få sin röst hörd. Nästa president bör också skapa nya forum och nya sätt att diskutera. Till exempel i Kultaranta-diskussionerna skulle jag betona ungdomars ställning och ge dem möjlighet att aktivt delta också i de diskussioner som äger rum där.

Att höra unga människor är en klok investering i vår egen framtid. Deras åsikter formar morgondagen. Som president skulle jag uppmuntra ungdomar att växa till en del av samhällelig aktivitet. Genom att påverka kan man inte bara dela sina förhoppningar och bekymmer, utan också bidra till att bygga en mer hållbar och rättvis framtid för Finland. Det garanterar att vi har ett socialt lim med hjälp av vilket vi kan lösa alla problem, bara vi arbetar tillsammans.

Presidentkandidaternas bloggtexter är en del av materialet i Ungas val och Politikveckan. Vi publicerar texter under december på Allians hemsida i alfabetisk ordning enligt författarnas efternamn.