Ungdomsvalet

Ungdomsvalet är ett riksomfattande röstningstillfälle som ordnas i grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter. Framför allt är Ungdomsvalet ett läro- och undervisningsevenemang för unga: de unga bekantar sig med val, partier och kandidater och får konkret erfarenhet av att rösta. Ungdomsvalet ordnas åter i samband med riksdagsvalet våren 2023.

Ungdomsvalet ordnas alltid i samband med riksomfattande val. I valet röstar man på samma kandidater som i det egentliga valet. Valkretsen fastställs enligt läroanstaltens adress, och alla unga under 18 år har rösträtt. Valet förrättas på finska och svenska.

Ungdomsvalet som ordnas i samband med kommande vårs riksdagsval förrättas 8–17.3.2023. Skriv upp tidpunkten redan nu! Anmälan till Ungdomsvalet öppnas under slutet av hösten.

Vi har koordinerat ungdomsval i flera årtionden

Vi på Allians har koordinerat ungdomsval i flera årtionden. Nationellt har ungdomsval förrättats samtidigt som riksdagsval sedan 1990-talet, men de äldsta anteckningarna i våra arkiv är från kommunalval som förrättades under 1960-talet. Målet är att stödja de ungas valdeltagande och att de unga bekantar sig med olika val med praktiska metoder.

Man rapporterar ofta synligt om Ungdomsvalets resultat under veckorna före det egentliga valet. Det är ju intressant att tänka att man utifrån läroanstalternas röstningsresultat kan dra slutsatser om de framtida väljarna. Beroende på valet har närmare 100 000 barn och unga deltagit i omröstningen!

Det är dock bra att komma ihåg att Ungdomsvalets resultat inte är jämförbara. Valdeltagarna kan bestå av en klass, en grupp unga eller hela skolan. Man kan sålunda inte fastställa antalet röstberättigade eller röstningsprocenten i Ungdomsvalet. Unga i många olika åldrar kan delta i omröstningen, och resultatet representerar inte ett urval av till exempel endast en åldersklass eller en årskurs. Det är frivilligt för läroanstalterna att delta i Ungdomsvalet.

Vi publicerar inte valresultaten från enskilda läroanstalter. Valkretsspecifika resultat publiceras åtminstone vid riksdagsvalet om detta inte äventyrar läroanstalternas valhemlighet. Läroanstalterna kan dock själv rapportera om sitt resultat. År 2021 publicerade vi för första gången också det nationella resultatet av de ungas kommunalval.

27 000 unga röstade vid Ungdomsvalet våren 2021 – Centern klarade sig bäst

Förra gången ordnades Ungdomsvalet i samband med kommunalvalet under våren 2021 i samarbete med Yle Nyhetsskolan och Kommunförbundet. Vid Ungdomsvalet 2021 avgavs sammanlagt 26 687 röster och valet förrättades i till och med 150 kommuner. I den riksomfattande rösträkningen deltog 315 grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och ungdomsfullmäktige. Vad gäller riksomfattande partier klarade sig Centern (19,60 procent av alla avgivna röster), Samlingspartiet (19,14 procent) och Sannfinländarna (17,71 procent) bäst.

Vid Ungdomsvalet fick De Gröna fjärde mest röster (13,21 procent av alla avgivna röster) och SDP femte mest (11,84 procent). Av riksdagspartierna fick Vänsterförbundet 5,98 procent av de ungas röster, Kristdemokraterna 3,71 procent, SFP 2,81 procent och Rörelse Nu 1,92 procent. Vad gäller partier utanför riksdagen fick Feministiska partiet mest röster med ett nationellt stöd på 0,99 procent och Piratpartiet näst mest med ett nationellt stöd på 0,40 procent.

Vid presidentvalet 2018 fick Sauli Niinistö över hälften av de godkända rösterna

Över 800 läroanstalter deltog i Ungdomsvalet som förrättades i samband med presidentvalet 2018. Av dessa utgjorde 176 lågstadier (årskurs 1–6), 393 högstadier (årskurs 7–9), 207 gymnasier och 36 yrkesläroanstalter på andra stadiet. Sammanlagt 68 480 unga röstade vid de ungas eget presidentval. Antalet godkända röster uppgick till 65 397 och antalet kasserade röster till 3 083.

Republiken Finlands president Sauli Niinistö, som ställde upp som kandidat för sin andra ämbetsperiod i presidentvalet, fick 44 963 röster från de unga, dvs. över hälften av de godkända rösterna.

Rösterna fördelades mellan presidentkandidaterna enligt följande:

● Sauli Niinistö 44 963 (68,75 %)
● Pekka Haavisto 6 391 (9,77 %)
● Laura Huhtasaari 4 631 (7,08 %)
● Paavo Väyrynen 3 217 (4,92 %)
● Tuula Haatainen 1 985 (3,04 %)
● Nils Torvalds 1 754 (2,68 %)
● Matti Vanhanen 1 574 (2,41 %)
● Merja Kyllönen 882 (1,35 %)

Resultatet motsvarade det egentliga valresultatet. Jämfört med presidentvalets egentliga valresultat klarade sig kandidaterna Niinistö, Huhtasaari och Torvalds bättre i de ungas omröstning. I de tidigare ungdomsvalen har även gröna kandidater och småpartier vanligen klarat sig något bättre än i de egentliga valen. Även kasserade röster är en del av demokratin. Ungdomsvalet är en bra plats att diskutera med unga vad det till exempel betyder att rösta på skämt eller som protest.

Ett stort antal läroanstalter har deltagit även i tidigare ungdomsval. Till exempel deltog 453 läroanstalter i omröstningen i kommunalvalet 2017 och 630 i riksdagsvalet 2015. I Europaparlamentsvalet år 2012 deltog 325 läroanstalter medan antalet läroanstalter som deltog i presidentvalet samma år uppgick till 639. En intressant observation är att även vid jämförelse med egentliga val är det just presidentvalet som utgående från valdeltagandet är det populäraste riksomfattande valet.

I riksdagsvalet 2015 deltog 630 läroanstalter i Ungdomsvalet

I Ungdomsvalet för riksdagsvalet 2015 röstade elever och studerande under 18 år från 630 läroanstalter på riksdagsvalets kandidater. Av dessa läroanstalter var 385 högstadier, 192 gymnasier och 53 yrkesläroanstalter.

Den genomsnittliga åldern på riksdagen som valdes i Ungdomsvalet var 40 år, dvs. yngre än den genomsnittliga åldern på riksdagen som valdes i det egentliga valet (52 år). I Ungdomsvalet valdes 47 kandidater som var under 30 år. De yngsta valda kandidaterna var de 18 år gamla Miro Pulliainen (Pir) och Samuli Mattila (Centern), och den äldsta valda kandidaten den 69 år gamla Pekka Puska (Centern).

Katso myös