Ungas val

Ungas val är ett riksomfattande röstningstillfälle som ordnas i grundskolor, på gymnasier och yrkesläroanstalter. Framför allt är Ungas val ett läro- och undervisningsevenemang för unga: de unga bekantar sig med val, partier och kandidater och får konkret erfarenhet av att rösta. Ungasval kommer att arrangeras den 6–17 mars 2023 i samband med riksdagsvalet.

Ungas val arrangeras alltid i samband med riksomfattande val. I valet röstar man på samma kandidater som i det egentliga valet. Valkretsen fastställs enligt läroanstaltens adress, och alla unga under 18 år har rösträtt. Valet förrättas på finska och svenska.

Anmäla till Ungas val här ⇾
Anmälning är öppet till 10.2.

Vanliga frågor

Jag vill arrangera Ungas val, vad ska jag göra?

Fantastiskt! Oavsett om du arrangerar Ungasval för första gången eller för andra gången ska du anmäla dig genom den här blanketten senast den 10 februari. 

Vem kan arrangera Ungas val?

Vem som helst! Vanligtvis arrangeras Ungas val i grundskolor och på andra stadiets läroanstalter. Ungdomslokaler och ungdomsfullmäktige har också deltagit. Varför inte till exempel inkludera ett bibliotek? 

Hur kan jag kombinera Ungas val med utbildning?

Tillsammans med materialet för Ungas val erbjuder vi utbildningsmaterial som kan användas för att lära ut eller bekanta sig med temat. Det kan hjälpa till att diskutera partier eller val. Vi kan varmt rekommendera de under hösten 2022 inspelade partiernas presentationsvideor, som du hittar via denna länk. 

Vad är syftet med Ungas val? Varför ska det arrangeras?

Valdeltagandet bland unga är beklagligt lågt i Finland. Enligt Ungdomssektorns takorganisation Allians krävs det konkreta åtgärder för att sänka tröskeln för unga att gå och rösta. Ett av dessa är att bekanta sig med röstningsprocessen och hantera valteman i en trygg miljö. Ungdomarnas val är en del av den demokratifostran som för valet närmare även de ungdomar som ännu inte kan rösta. 

Vad behöver jag för att arrangera ett val?

Syftet är att göra röstningsplatsen så verklig som möjligt. Röstningsplatsen kan placeras på en synlig plats, som till exempel i läroanstaltens festsal, matsal eller i ett klassrum.

På kontrollpunkten:

  • Bord och stolar till valförrättarna
  • Utskrivna röstsedlar 
  • Namnlista med namn över alla elever och studerande som deltar i valet
  • Blyertspennor

I valbåset:

  • Ett valbås kan lånas av kommunen eller byggas av till exempel skärmar
  • En utskriven kandidatlista med alla kandidaters valnummer
  • En utskriven anvisning för hur valnumret skrivs korrekt
  • Blyertspenna
  • En utskriven skylt i vallokalen där det står valbås

På röstningsstället:

  • Bord och stolar till valförrättarna
  • En valurna, som kan tillverkas av till exempel en papplåda med lock
  • Ett stämpel eller en tuschpenna, som används för att stämpla de givna valsedlarna
  • Ett utskrivet valprotokoll eller ett papper där det sammanlagda valresultatet antecknas

Var hittar jag valmaterialet?

Du får valmaterialet via e-post efter registrering och efter att registreringsperioden har löpt ut. 

Hur räknar man rösterna?

När röstningen har meddelats som avslutad, öppnar valförrättarna valurnan. Alla valsedlarna räknas på en gång. Valsedlarna delas upp i högar enligt kandidatnummer samt i en separat hög med förkastade röster. Samtidigt räknar man hur många som röstade och kontrollerar att antalet väljare stämmer överens med bokföringen över väljare som gjorts vid kontrollpunkten.

En valsedel förkastas om

  1. Valsedeln innehåller andra tecken än kandidatnumret eller om numret fattas helt. Endast förtydligande tecken är tillåtna, såsom kandidatens namn efter numret eller om numret är understruket.
  2. Kandidatens nummer är otydligt.
  3. Valsedeln saknar stämpel.

De räknade rösterna antecknas i valprotokollet. I valprotokollet antecknas följande uppgifter:

  1. Läroanstaltens namn
  2. Datum och klockslag när röstningen började och slutade
  3. Sammanlagda antalet givna röster samt antalet godkända och förkastade röster
  4. Varje kandidats sammanlagda mängd röster samt kandidatens namn och kandidatnummer

Riksdagsval, såsom kommunalval och europarlamentval, förrättas som proportionella val. Om ni vill räkna läroanstaltens valresultat enligt det proportionella valsystemet, finns anvisningar organisatörens handbok. För Ungdomsvalets riksomfattande rösträkning behöver man emellertid inte räkna det proportionella valresultatet, utan endast varje kandidats sammanlagda röstetal.

Vi har koordinerat Ungas val i flera årtionden

Vi på Allians har koordinerat Ungas val i flera årtionden. Nationellt har ungdomsval förrättats samtidigt som riksdagsval sedan 1990-talet, men de äldsta anteckningarna i våra arkiv är från kommunalval som förrättades under 1960-talet. Målet är att stödja de ungas valdeltagande och att de unga bekantar sig med olika val med praktiska metoder.

Man rapporterar ofta synligt om Ungas valets resultat under veckorna före det egentliga valet. Det är ju intressant att tänka att man utifrån läroanstalternas röstningsresultat kan dra slutsatser om de framtida väljarna. Beroende på valet har närmare 100 000 barn och unga deltagit i omröstningen!

Det är dock bra att komma ihåg att Ungas valets resultat inte är jämförbara. Valdeltagarna kan bestå av en klass, en grupp unga eller hela skolan. Man kan sålunda inte fastställa antalet röstberättigade eller röstningsprocenten i Ungas valet. Unga i många olika åldrar kan delta i omröstningen, och resultatet representerar inte ett urval av till exempel endast en åldersklass eller en årskurs. Det är frivilligt för läroanstalterna att delta i Ungas val.

Vi publicerar inte valresultaten från enskilda läroanstalter. Valkretsspecifika resultat publiceras åtminstone vid riksdagsvalet om detta inte äventyrar läroanstalternas valhemlighet. Läroanstalterna kan dock själv rapportera om sitt resultat. År 2021 publicerade vi för första gången också det nationella resultatet av de ungas kommunalval.

27 000 unga röstade vid Ungas val våren 2021 – Centern klarade sig bäst

Förra gången ordnades Ungas val i samband med kommunalvalet under våren 2021 i samarbete med Yle Nyhetsskolan och Kommunförbundet. Vid Ungas val 2021 avgavs sammanlagt 26 687 röster och valet förrättades i till och med 150 kommuner. I den riksomfattande rösträkningen deltog 315 grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och ungdomsfullmäktige. Vad gäller riksomfattande partier klarade sig Centern (19,60 procent av alla avgivna röster), Samlingspartiet (19,14 procent) och Sannfinländarna (17,71 procent) bäst.

Vid Ungas val fick De Gröna fjärde mest röster (13,21 procent av alla avgivna röster) och SDP femte mest (11,84 procent). Av riksdagspartierna fick Vänsterförbundet 5,98 procent av de ungas röster, Kristdemokraterna 3,71 procent, SFP 2,81 procent och Rörelse Nu 1,92 procent. Vad gäller partier utanför riksdagen fick Feministiska partiet mest röster med ett nationellt stöd på 0,99 procent och Piratpartiet näst mest med ett nationellt stöd på 0,40 procent.

Vid presidentvalet 2018 fick Sauli Niinistö över hälften av de godkända rösterna

Över 800 läroanstalter deltog i Ungas val som förrättades i samband med presidentvalet 2018. Av dessa utgjorde 176 lågstadier (årskurs 1–6), 393 högstadier (årskurs 7–9), 207 gymnasier och 36 yrkesläroanstalter på andra stadiet. Sammanlagt 68 480 unga röstade vid de ungas eget presidentval. Antalet godkända röster uppgick till 65 397 och antalet kasserade röster till 3 083.

Republiken Finlands president Sauli Niinistö, som ställde upp som kandidat för sin andra ämbetsperiod i presidentvalet, fick 44 963 röster från de unga, dvs. över hälften av de godkända rösterna.

Rösterna fördelades mellan presidentkandidaterna enligt följande:

● Sauli Niinistö 44 963 (68,75 %)
● Pekka Haavisto 6 391 (9,77 %)
● Laura Huhtasaari 4 631 (7,08 %)
● Paavo Väyrynen 3 217 (4,92 %)
● Tuula Haatainen 1 985 (3,04 %)
● Nils Torvalds 1 754 (2,68 %)
● Matti Vanhanen 1 574 (2,41 %)
● Merja Kyllönen 882 (1,35 %)

Resultatet motsvarade det egentliga valresultatet. Jämfört med presidentvalets egentliga valresultat klarade sig kandidaterna Niinistö, Huhtasaari och Torvalds bättre i de ungas omröstning. I de tidigare ungas val har även gröna kandidater och småpartier vanligen klarat sig något bättre än i de egentliga valen. Även kasserade röster är en del av demokratin. Ungas val är en bra plats att diskutera med unga vad det till exempel betyder att rösta på skämt eller som protest.

Ett stort antal läroanstalter har deltagit även i tidigare ungas val. Till exempel deltog 453 läroanstalter i omröstningen i kommunalvalet 2017 och 630 i riksdagsvalet 2015. I Europaparlamentsvalet år 2012 deltog 325 läroanstalter medan antalet läroanstalter som deltog i presidentvalet samma år uppgick till 639. En intressant observation är att även vid jämförelse med egentliga val är det just presidentvalet som utgående från valdeltagandet är det populäraste riksomfattande valet.

I riksdagsvalet 2015 deltog 630 läroanstalter i Ungas val

I Ungas val för riksdagsvalet 2015 röstade elever och studerande under 18 år från 630 läroanstalter på riksdagsvalets kandidater. Av dessa läroanstalter var 385 högstadier, 192 gymnasier och 53 yrkesläroanstalter.

Den genomsnittliga åldern på riksdagen som valdes i Ungas val var 40 år, dvs. yngre än den genomsnittliga åldern på riksdagen som valdes i det egentliga valet (52 år). I Ungas val valdes 47 kandidater som var under 30 år. De yngsta valda kandidaterna var de 18 år gamla Miro Pulliainen (Pir) och Samuli Mattila (Centern), och den äldsta valda kandidaten den 69 år gamla Pekka Puska (Centern).

Katso myös